– Vi arbetar för att stift, pastorat och församlingar ska få så bra avtal som möjligt, säger Catarina Lönnerholm, strategisk inköpare på kyrkokansliet.
– Det är jätteviktigt att kunna spara pengar med minskande resurser inom Svenska kyrkan, men hållbarhetsaspekten är ännu viktigare vid upphandlingarna. Ibland kommer priset i andra hand.
Svenska kyrkan har i dag över 100 nationella ramavtal med leverantörer av allt från kontorsmaterial och matvaror till IT-tjänster, maskiner, inredning och bemanning. Det finns även ramavtal för laddstolpar till elbilar och fossilfritt bränsle till krematorium.
– Kyrkokansliet har kapacitet att göra stora granskningar vid varje upphandling och att ställa krav på leverantörerna, både när det gäller hållbarhet och villkor, på ett sätt som de flesta församlingarna själva inte har möjlighet till.
Förra året köpte Svenska kyrkan varor och tjänster för tio miljarder kronor. Ungefär hälften lades på varor och tjänster som det inte går att upphandla centralt, till exempel hantverkartjänster.
Kyrkans nationella ramavtal användes till varor och tjänster för 340 miljoner.
– Jag önskar verkligen att fler hade använt avtalen. Användningen kommer att öka men det är svårt att gissa med hur mycket. Vi utvecklas och kommer lära oss mer om vad församlingarna vill ha och jag tror att församlingarna i större utsträckning kommer hitta till avtalen.
Kyrkokansliet uppskattar att Svenska kyrkan sparade 209 miljoner kronor med de nationella ramavtalen förra året. Det är skillnaden mellan leverantörernas ordinarie priser och ramavtalens nedförhandlade priser, och innebär en besparing på närmare 40 procent.
Hur kan ni veta hur mycket som faktiskt sparas med de nationella avtalen. Församlingar kan ju själva förhandla priser med leverantörer?
– Vi kan aldrig göra exakta beräkningar. Det är klart att församlingarna själva kan förhandla ner priserna men inte lika mycket. Och det är inte bara priset man sparar på. Vi ställer också krav på till exempel minst 30 dagars betalningstid, samlingsfakturor, och fri frakt, säger Catarina Lönnerholm.
– Sedan får man tänka på hur mycket det skulle kosta i arbetstid och klimatutsläpp för personal i församlingarna att själva åka och handla eller att upphandla avtal.
Hur mycket skulle kyrkan kunna spara genom nationella ramavtal?
– Våra ramavtal kan användas till varor och tjänster som kyrkan i dag lägger ungefär fem miljarder kronor på. Om vi säger att man sparar 20 procent genom ramavtalen, det är en låg men okej besparing, så skulle det innebära att kyrkan kan spara uppemot en miljard.
Catarina Lönnerholm säger att kyrkans nationella nivå tillsammans med de stora pastoraten är de som i dag utnyttjar ramavtalen mest. Hon tror att ett område där avtalen kan göra stor skillnad i pris för församlingar och pastorat är inom IT.
– Vi har också bra avtal för att hyra arbetsmaskiner till exempel. Och det förespråkar vi att man gör, det vill säga att man hyr istället för köper.
Har Svenska kyrkan inget ansvar att stötta lokalsamhället genom att handla lokalt?
– Det finns inget i några riktlinjer som säger att vi ska gynna en lokal handlare. Det är medlemmarnas pengar och vi ska använda de med försiktighet. Och ungefär hälften av det vi köper kan vi inte ha gemensamma ramavtal kring, utan det måste handlas upp lokalt.
