Fler existentiella samtal under pandemin

Personalen inom den andliga vården har inte kunnat närvara på sjukhusen som vanligt under pandemin, rapporterar Myndigheten för stöd till trossamfund (SST). Men det gäller inte Steve Sjöquist, ­diakon på S:t Görans sjukhus. Foto: Marcus Gustafsson

De existentiella frågorna har fått en mer framträdande roll vid svenska sjukhus och enskilda samtal med vårdpersonal har ökat. Det visar en ny rapport om den andliga vården under pandemin.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Personalen inom den andliga vården har inte kunnat närvara på sjukhusen som vanligt under pandemin, rapporterar Myndigheten för stöd till trossamfund (SST). Men det gäller inte Steve Sjöquist, ­diakon på S:t Görans sjukhus. Foto: Marcus Gustafsson

Personalen inom den andliga vården har inte kunnat närvara på sjukhusen i lika hög grad som tidigare under pandemin. Under våren minskade närvaron på alla avdelningar utom infektionsavdelningarna och särskilda avdelningar för covid19-patienter. Det visar en enkätundersökning från Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) som gjorts bland personal inom den andliga vården.

Många medarbetare vittnar om att det under våren blev tydligt att den andliga vården inte alltid är en fullt integrerad del av sjukhusens verksamhet, vilket gjort det svårare för medarbetarna att genomföra sitt jobb. På S:t Görans sjukhus i Stockholm har dock sjukhuskyrkans insatser tydligt efterfrågats av sjukhusledningen.

– Vårdavdelningar har ringt till oss och bett oss komma när en patient är orolig och ångestfylld eller när en patient är på väg att dö. Vi har funnits med och fungerat i den kedjan, säger sjukhusdiakon Steve Sjöquist.

Den vanligast formen av verksamhet inom den andliga vården var både före och under pandemin enskilda samtal. På grund av besöksförbud och restriktioner har samtal via dator eller telefon på många håll varit en förutsättning för att kunna upprätthålla arbetet. Men på S:t Görans sjukhus har sjukhuskyrkan i hög utsträckning kunnat fortsätta med fysiska samtal, vilket Steve Sjöquist är glad för.

– Så klart har vi haft samtal på telefon med närstående. Men trots att vi har haft besöksförbud har närstående ändå tagit kontakt med oss och kunnat komma till våra fysiska lokaler.

Personalen inom den andliga vården vittar om att omständigheterna kring pandemin, med restriktioner och rädsla för smitta, har gjort det mer påfrestande för dem att utföra sitt arbetet. Fyra av tio har känt ökad stress eller oro för sin egen hälsa. Många vittnar också om att de existentiella frågorna om död, tro, sorg och glädje har blivit tydligare och fått en mer framträdande plats på sjukhusen. Själavårdande samtal med sjukhuspersonal har ökat något.

– Äldre patienter har kommit in och dött. Det har gått snabbt och de har varit så sjuka. Det väcker massvis med tankar hos vårdpersonalen. När det blivit så intensivt stegras de här tankarna och det har vi fått ta mycket av, säger Steve Sjöquist.