Det kan straffet bli för den som begår gravfridsbrott

På Västra kyrkogården i Göteborg står några medarbetare under en björk och utövar Qigong innan sin frukostrast. Det är tidig förmiddag och en stilla bris sveper över den soliga kyrkogården. Det är svårt att föreställa sig att det här också är en plats för vandalisering och droghandel. 

– Det har varit inbrottsförsök i våra byggnader flera gånger under våren och det klottras ofta på sopstationer och bänkar, men inte på gravar. Så vi har varit väldigt förskonade, berättar Mattias Hagberg, driftschef på Västra kyrkogården. 

Strängare straff infört

Den första juli skärptes straffet för gravfridsbrott. Nu har straffskalan uppdaterats för att också inkludera grovt gravfridsbrott.  

Gravfridsbrott är att orsaka någon form av skada på ett lik, en avliden persons aska, en kista eller grav. För att dömas till grovt gravfridsbrott ska man orsakat svår skada, omfattande förstörelse eller varit särskilt hänsynslös. 

Den som döms för grovt gravfridsbrott döms till minst sex månader och högst fyra års fängelse. Straffet för gravfridsbrott av den lägre graden förblir som tidigare böter eller fängelse i högst två år. 

I en promemoria från justitiedepartementet beskrivs varför man vill skärpa straffet. 

Lagen om brott mot griftefrid har inte ändrats sedan 1993. Idag anser justitiedepartementet att “synen på angrepp på enskildas integritet är strängare”. I annan lagstiftning har straff skärpts för att smärta orsakad anhöriga har fått större betydelse, för att skydda personlig integritet och för att respektera den enskildes vilja även efter döden. 

Önskan om att skärpa straffet handlar också om att grova kränkningar mot griftefriden ökat. Som exempel ges likskändningar där motivet har varit att försvåra utredning om dödsfallet. 

Kyrkogården inte drabbad

På Västra kyrkogården händer det ofta saker på nätterna. Anställda har hitta använda kanyler och för några veckor sedan eldade någon upp en bänk. Men någon gravfridskränkning har Mattias Hagberg, som varit driftschef i ett och ett halvt år, inte varit med om. 

– Jag hoppas att det beror på att folk har respekt för det som det innebär med gravar. Är man normalt funtad så ger man sig ju inte på en grav, för det är verkligen otroligt känsligt, säger han.

Mattias Hagberg, som i samtal med kollegor inte uppfattat att någon kyrkogård i Göteborgsområdet haft problem med gravfridsbrott i närtid, tror att skärpningen av straffet vill komma åt ett annat problem.  

– Det låter spontant som att det handlar mer om i de kriminella världarna där de slår ihjäl varandra och skadar kropparna för att undanröja bevis, för det står ju att det ska vara ganska grova brott för att den skärpta delen ska tillämpas. 

Rådjuret största boven på kyrkogårdarna

Mattias Hagberg tror inte att det skärpa straffet kommer påverka kyrkogårdarna, men det händer att gravfridsbrott begås även där. Senast i våras drabbades Östra kyrkogården i Malmö av att flera gravstenar vältes på kort tid, rapporterar SVT om. 

Om man kommer för att besöka en grav och upptäcker att ett blomsterarrangemang är borta, är det dock oftast naturens krafter som varit i farten. 

– Det var något tillfälle anhöriga trodde att en skylt de hade satt upp var stulen, men den hade förmodligen blåst bort. Och om det har varit begravning och det har lagts massa blommor på graven och så kommer rådjuren och mumsar i sig allt, händer det att de anhöriga tror att de har blivit bestulna, säger Mattias Hagberg.