– Det är helt sanslöst. Jag kan knappt sova, säger Lennart Raswill som är kyrkoherde i Håsjö pastorat.
– Vi ligger mitt i skogen och mitt i landet och har omkring
2 100 kyrkotillhöriga. Att vi blir först i landet med detta – det är knappt man tror att det är sant.
I slutet av veckan ska reglarna sättas upp på en 80 kvadratmeter stor yta på det södra takfallet. Och i början av nästa vecka ska panelerna sättas upp på kyrkan som uppfördes 1894–1896 och som är skyddad enligt kulturmiljölagen.
Varför ville ni ha solceller på kyrktaket?
– Vi håller på olika sätt på med att minska vår klimatpåverkan. Och vi kan konstatera att nästan alla kyrkor har ett tak som vetter åt söder. Därför är det högst rimligt att vi använder dem, säger Lennart Raswill.
Med den nya anläggningen kommer de enligt beräkningarna producera 13 000 kilowattimar per år och minska koldioxidutsläppen med åtta ton per år.
Håsjö pastorat ansökte om solcellerna 2016. Efter kompletteringar med mer underlag, utredningar och yttranden fattade länsstyrelsen sitt beslut i mars i fjol. Det blev positivt. Ragunda kommun gav sitt bygglov i juli.
– Vi hade många bra argument. Och vi fick med oss den antikvariska expertisen som yttrade sig, liksom räddningstjänsten och kommunen. Och länsstyrelsen hade modet att ge tillstånd. Det är många goda krafter som har samverkat.
Trots kammarrättens dom från 2007 om att Fläckebo kyrka inte får sätta upp solceller, vågade Håsjö pastorat alltså ändå sig på en ansökan.
– Friskt vågat, hälften vunnet, säger Lennart Raswill.
– Om de hade sagt nej hade vi vetat det. Nu sade de att vi kunde gå vidare och ta fram det kompletterande materialet.
Länsstyrelsens tillstånd är villkorad – antikvarisk expertis måste vara medverkande under arbetet och sedan skriva en rapport där arbetet dokumenteras.
Antikvarien vid länsmuseet Jamtli skriver att panelerna förvisso innebär att ”den ursprunglighet som kyrkan uppvisar i dag kommer att påverkas negativt”. Men inte i så hög grad att det motiverar ett avslag – förutsatt att installationen görs reversibel, det vill säga att kyrkan går att återställa till ursprungligt skick.
Ann-Catrin Johansson är byggnadsingenjör och handläggare vid kyrkokansliets kulturarvsavdelning och leder arbetet med att ta fram en vägledning till församlingar om solpaneler på skyddade kyrkor. Hon gläds över att Stuguns kyrka nu ska få solceller.
– Det finns ett enormt stort intresse bland många församlingar, säger hon.
Lennart Raswill tror på ett trendbrott.
– På något sätt bryter det här isen. Andra länsstyrelser kan se att under dessa förutsättningar fick detta pastorat tillstånd – vi har visat att det går.
