I morgon deltar Svenska kyrkan i Stockholms Prideparad under parollerna ”Gör inte skillnad på människor” och ”Störst av allt är kärleken”. Anna Lundgren, Svenska kyrkans handläggare för hbtq-frågor, säger att transpersoner är en grupp inom hbtq-rörelsen som är särskilt utsatt för diskriminering och som kyrkan behöver arbeta mer aktivt för att inkludera.
– Vi vet att transpersoner är en särskilt utsatt grupp och att många inte vågar komma ut. Så är det i hela samhället, men också i Svenska kyrkan.
– I stort har Svenska kyrkan tydligt tagit ställning för. Men vi är ju en jättestor folkrörelse och människor är fria att tänka, tycka och tolka evangeliet på olika sätt. Det här handlar också om ett normsystem som är nedärvt.
Det behövs mer kunskap om transpersoners rättigheter inom Svenska kyrkan, för att höja acceptansen och förståelsen, säger Anna Lundgren.
– Homosexuellas rättigheter har bearbetats i 70 år. De första skrivelserna kom på 50-talet och vi gjorde stora utredningar inför införandet av samkönade äktenskap. Men transfrågan är ganska ny, det är inte så längesen de första vågade kliva fram och vi har stått ganska oförberedda för det. Först de senaste åren har vi börjat fundera över hur vi ska bearbeta det teologiskt.
Som ett första steg mot en kyrka som visar en större öppenhet för personer som upplever att de fötts i fel kropp kommer Svenska kyrkan i höst att ordna sin första transhearing.
– Vi kommer bearbeta frågan teologiskt, lyssna på transpersoner i Svenska kyrkan och ge tillfälle till diskussion att reflektion. Det är så lätt att säga att: ”alla är välkomna”, men begreppet ”alla” kan lätt bli urvattnat. Det är jätteviktigt att vara tydlig med att just du som befinner dig i den här situationen och som brottas med de här frågorna är välkommen.
Anna Lundgren lyfter ”Regnbågsnyckeln” ett verktyg som församlingarna kan använda sig av i arbetet med att tydligare inkludera hbtq-personer. I den modellen finns även ett avsnitt som behandlar transpersoners situation.
– Det är alltid sorgligt när människor inte känner att kyrkan är inkluderande. Men jag är också stolt över kyrkans arbete och har hört transpersoner som känner sig mer välkomna i kyrkan än på sina arbetsplatser exempelvis. När fler och fler vågar kliva fram blir det en del av samhället och en del av kyrkan.
