Ungas tro följer nya mönster

75 procent av de unga svenskarna svarade att de inte tillhör någon religion och 70 procent svarade att de aldrig ber.

– Många av dem som svarar att de inte tillhör någon religion är döpta och konfirmerade. De tror inte så mycket, de vet kanske inte vad de tror på och de känner inte att de är religiösa, säger Stephen Bullivant, professor i religionssociologi vid S:t Mary’s University i Twickenham utanför London, som har skrivit sin rapport utifrån EU-statistik.

– Men formuleras frågan på ett annat sätt kan svaren bli helt annorlunda.

I Storbritannien görs återkommande undersökningar av sociala attityder, berättar Stephen Bullivant. De undersökningarna visar att de som svarar att de är kristna ökat från 40 procent till omkring 75 procent.

Det handlar enligt Stephen Bullivant inte om att fler går i kyrkan. I stället kan det förklaras med att invandringen får många att vilja kalla sig kristna för att markera sin brittiska identitet.

– Och som britt är man med i Church of England, man är kristen, man anser sig ha en kristen moral, även om man inte är utövande och inte tror.

Men unga européer blir i regel inte aktiva och engagerade i kyrkor som Church of England eller Svenska kyrkan. Det beror enligt Stephen Bullivant på att dominerande protestantiska statskyrkor är för ”mainstream” och vanliga.

– Sådana kyrkor vill följa rådande kulturtrender och anpassar sig för att känna sig relevanta, de blir som kulturen i stort – men med sämre musik.

– Kontrakulturella kyrkor verkar må bättre. Människor tillhör en sådan av en orsak, inte av tradition. Befinner man sig i kulturell opposition, om man inte går i takt med kulturen, då växer en motkultur fram som stärker engagemanget.

Den katolska kyrkan har inte speglat den omgivande kulturen på samma sätt som statskyrkorna, det kan ha fördröjt nedgången bland katoliker, menar han.

– I Polen har den katolska kyrkan också kanaliserat landets opposition, mot kommunismen. I Irland visade den katolska identiteten att man inte var britt. Britter tillhörde i stället Church of England.

Stephen Bullivant tror att församlingar som Livets ord eller Hillsong möjligen kan ha en framtid. De profilerar sig som en minoritets- och motkultur. Det gör att människor får en stärkt identitet av att gå med i gemenskapen. Däremot är det svårt för Church of England, som inte har en tillräckligt stor grupp entusiastiska medlemmar, att framstå som ett attraktivt alternativ.

Stephen Bullivant tror inte att den europeiska kristendomen kommer att ersättas av en ateistisk vetenskapstro.

– Ateism är intressantast i kontrast till en stark kristendom. Nu kommer man i stället att leva med en vag blandning av folktro, en tro på rättigheter och goda värden, på andlighet och helande, men utan tydlig religiös doktrin. Värderingarna kommer att bli mer diversifierade.

– Men de som är religiösa kommer att bli mer religiösa. Och övertygelse leder till att fler blir övertygade. Det finns dynamik där det finns engagerade människor, säger Stephen Bullivant.