Vigningskrav, skog, partier och klimat

Kyrkans skogsbruk seglade upp som en tidig valfråga redan under våren. Sedan kom beskedet att fler nomineringsgrupper vill se ett nytt prästvigningsvillkor och debatten om samkönade äktenskap fick spridning i riksmedia. De senaste veckorna har dominerats av diskussionen om de politiska partiernas vara eller icke vara i kyrkopolitiken.

En sökning i mediearkivet Retriever visar att tidningar, tv och radio har tagit upp kyrkovalet i 3 071 artiklar och inslag mellan den 1 juni och den 9 september i år. Under samma period 2017 var siffran 3 013.

Jan Strid, universitetslektor vid Göteborgs universitet som forskat på kyrkovalet, tycker ändå att temperaturen i valdebatten har varit svalare i år jämfört med 2017.

– Jag tycker att intresset verkar vara väldigt mycket mindre i år, kanske inte när du ser i mediearkivet, men om du går ut på stan. På gator och torg ser du inga valaffischer eller liknande, säger han.

De artiklar som skrivits har framför allt varit av upplysande karaktär. Det har berättats om att det är kyrkoval och hur det fungerar, säger Jan Strid.

– Rapporteringen är mindre i omfång och mindre braskande.

Sett till mediebevakningen är det skogen och klimatet som sticker ut som nya frågor. Över 300 fler artiklar och inslag om kyrkovalet har tagit upp ämnet klimat i år jämfört med 2017. Det absolut mest omskrivna ämnet är de politiska partierna i kyrkopolitiken, 1 600 artiklar och inslag om kyrkovalet tar upp partierna. Men så såg det ut även 2017.

Jan Strid nämner också utmaningen med färre medlemmar, minskande ekonomi och fastighetsförvaltning som frågor som lyfts fram av nomineringsgrupperna i år.

– Det är bara det att det är väldigt okonkret. Det handlar inte om hur, utan om att man ska göra något åt det här. Samma sak med ideell verksamhet och frivilliga bidrag. Man säger att man ska ha mer av det men inte riktigt hur.

Tror du att de här frågorna kan locka vanliga medlemmar att rösta?

– Nej. Det är inte konkret. Vi måste öka medlemsantalet, visst, men det vill ju alla. Ett val är när människor går och väljer mellan olika saker. Men här finns inget att välja emellan.

– Det vi vet från 2017 var att den riktiga uppgången berodde på de politiska partierna. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna gick fram allihop. Dessutom gick Posk fram, det vill säga motsatsen till partipolitiken.

Vad tror du om valdeltagandet i år?

– Jag tror att det sjunker. De politiska partierna har inte varit så aktiva. De har haft mycket annat att diskutera som en statsminister som avgått, en budget som ska gå igenom och talibaner i Afghanistan. Om man tittar på medieutrymmet så har politiken handlat om helt andra saker än kyrkovalet.

En nyhet i år är att det högerextrema partiet Alternativ för Sverige (AFS) ställer upp i kyrkovalet. Det har däremot inte fått någon större uppmärksamhet. I mediearkivet ger en sökning på kyrkovalet och AFS bara 53 träffar.

– Jag tror att de ställer upp lite för att bli kända, ungefär som Sverigedemokraterna när de ställde upp för första gången. De blev kända och legitimerade genom kyrkovalet och det var väldigt mycket syftet. Det är nog likadant med AFS, men jag tror att partierna har lärt sig att om vi inte benämner dem överhuvudtaget så finns de inte.

Så du menar att det skulle vara en strategi?

– Javisst. Varför ska man ta upp dem överhuvudtaget, jag tror inte partierna ser någon poäng med det.

Marja Lemne är lektor i statsvetenskap på Södertörns högskola och en av socialdemokraternas kandidater till kyrkofullmäktige i Katarina församling i Stockholm. Hon upplever att det funnits ett intresse för kyrkovalet i media men håller med Jan Strid om att det finns en risk att andra politiska nyhetshändelser kan ha överskuggat valet. Hon tror också att pandemin kan spela roll både för kampanjandet och människors benägenhet att rösta.

– Det finns en risk att valet kommer lite i skymundan. Jag har inte fått någon reklam i brevlådan från några partier och man står inte på torg och delar ut valsedlar på samma sätt.

– Det finns också många andra bekymmer i samhället i och med pandemin och en välfärd som haltar. Folk har mycket annat att tänka på, säger hon men tillägger att det i hennes församling kommit in många förtidsröster.

Förra valets rekordhöga valdeltagande, 19 procent, brukar förklaras med ett positionerande för eller emot Sverigedemokraterna. Marja Lemne påpekar dock att det inte finns någon forskning som visat det.

– Det finns ingen som tagit reda på om det hade betydelse att SD ställde upp, och man vet inte om det fick folk att gå och rösta för eller emot.

Finns det några valfrågor i år som du tror kan locka medlemmar att rösta?

– Det finns församlingar där ungdomar bildat grupper och kämpar för skogen. Det är en politisk brännbar fråga både i Sverige och Europa i och med nya EU-riktlinjer som är på väg. Det kan vara en mobiliserande fråga, men det är inte så många grupper som tagit upp det.

– Sedan är den överskuggande frågan om vi ska ha politiska val överhuvudtaget.

David Karlsson, viceprefekt vid Förvaltningshögskolan i Göteborg som forskat på kommunpolitik, säger att ett lågt valdeltagande generellt medför sårbarhet i systemet.

– Om en minoritet engagerar sig på allvar och får vissa grupper med sig kan de få ett oproportionerligt stort inflytande. Det som talar emot är att orsaken bakom det låga valdeltagande förmodligen ligger i att medlemmarna känner ett lågt engagemang i de kyrkliga frågorna och i det läget är också ”risken” för uppdykande engagerade minoriteter lägre.

– Att valdeltagandet var så relativt bra förra gången kan ju ha en viss kvarhängande positiv effekt i år om fler grundat en vana att rösta och tycker det är viktigt. Men pandemin lägger ju sordin på det mesta.