Vad heter din avhandling och vad är det akademiska ämnet?
– Avhandlingens titel är Teologisering i predikan – vad det är och hur det skedde i Svenska kyrkan år 2020. Den är skriven inom ämnet homiletik som i sin tur är en del av ämnet praktisk teologi.
Varför valde du just det ämnet?
– Jag har länge varit intresserad av predikan. Som jag skriver i förordet till avhandlingen så möts i predikan de två saker som intresserar mig mest: Människan med alla hennes sidor och allt det hon möter i sitt liv. Hennes skapande, växande, snubblande och läkande; hennes begränsningar i tid och rum men också hennes ibland överraskande kreativitet; hennes storhet och litenhet; rädslor och mod.
– Och så evangeliet. Detta svårfångade budskap som kyrkan i alla tider har försökt att klä i både ord och handling. Detta ogripbara som fått människor att förändra sina liv och som ständigt får människor att vilja fortsätta gå, kämpa, älska, försöka – eller för den delen att bryta upp och våga något nytt!
– I predikan möts dessa två saker, vilket gör predikan till ett spännande material att studera. Dessutom menar jag att i varje predikan formuleras teologi. Här bryts ibland ny mark och nya tankar prövas. Den teologi som formuleras i predikningar runt om i landet påverkar rummet för det teologiska tänkandet i kyrkan. Därför är det viktigt att också studera hur denna teologi formuleras i varje ny tid.
Vad kom du fram till?
– Jag kom fram till många olika saker i min avhandling. Det är svårt att peka på bara ett resultat. Men en sak jag lyfter fram är de verbala bildernas betydelse för teologiseringen. Jag tror att predikanter ofta underskattar metaforernas och berättelsernas teologiska betydelse.
– I min avhandling inför jag begreppet ”krux”. Kruxet i predikan är det som beskriver vad som gör att just den här predikans budskap behöver höras just här och nu. Jag pekar med hjälp av detta begrepp på en möjlig tråd mellan bibeltexterna och lyssnarnas existens, en tråd som skulle kunna användas mer.
Kan du ge något exempel på hur denna tråd skulle kunna användas mer?
– Genom att predikanterna oftare skulle kunna fråga sig själva varför just den här predikans budskap är viktigt just nu och just här. Det vill säga: Vad i lyssnarnas situation och samtid gör det här budskapet - från den här bibeltexten - angeläget? Varför behöver de som lyssnar till exempel höra att ”Gud är med er” eller att ”du är kallad till ett uppdrag”? När man som predikant tydliggjort detta för sig själv är det enklare att formulera en predikan som känns angelägen för den som lyssnar.
Var det ett överraskande resultat?
– Jag tror inte att mina resultat är jätteöverraskande för den som är bekant med predikan i Svenska kyrkan, men många saker har blivit tydligare för mig när jag analyserat så många predikningar. Mycket har klarnat och jag har fått en hel del att reflektera över längs vägen.
Har du jobbat på heltid med din forskning eller har du gjort annat också?
– Jag har i stort sett arbetat heltid med forskningen, men nu på slutet har jag även undervisat blivande präster i konsten att predika.
Vad kommer att hända nu?
– Jag har sedan årsskiftet en heltidstjänst som homiletiklärare på Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Lund. Det innebär att jag får dela mina tankar om predikan med dem som just nu utbildas för att bli präster. Det är otroligt roligt och givande.
Hur ska du använda dina forskningsresultat i praktiken?
– Jag har enorm glädje av min forskning när jag nu står i att utbilda blivande präster. Då kan jag tillsammans med de studerande fortsätta att vrida och vända på tankar om vad en predikan kan vara. Och jag tror att de har glädje av att jag ägnat så mycket tid och reflektion åt detta.
– Dessutom håller jag och min kollega Anna Norrby på att skriva en lärobok i predikan. Den förväntas bli klar i år. Där har jag också användning för min forskning. Och så vill jag förstås få komma ut och predika när jag hinner!
