Hur förklarar man kristen tro för den som inte har berörts av dess berättelse, mening och hopp? I en tid då grundläggande kunskaper om kristen tro inte kan förutsättas hos generationerna Y och Z, är det relevant att ta det kateketiska språnget såsom docenten och domprosten Niclas Blåder har gjort med denna bok.
Boken är disponerad i åtta kapitel i vilka sker en successiv inzoomning från det generella (Fenomenet religion) till det specifika (Den kristna individens kraftkällor och sammanhang). Däremellan ges översikter kring Bibeln, kyrkohistoria, olika kristna traditioner och trossatser.
De olika kapitlen är berikade med Anna Blåders tilltalande illustrationer. Ett särskilt grepp är att författaren delar in varje kapitel i en deskriptiv del och en mer personligt reflekterande. Det är lovvärt men samtidigt är även det deskriptiva ett resultat av prioriteringar som gjorts, och inte någon objektiv beskrivning.
Det sagt, läsaren behöver acceptera att boken varken syftar till att vara heltäckande eller överdrivet djuplodande. Att vara ett ambitiöst men lättillgängligt steg två för den som är nyfiken på kristen tro är gott nog, även om en del läsare kan ha invändningar mot delar av innehållet och de prioriteringar som gjorts.
Boken ger främst intryck av att rikta sig till människor präglade av vår tids individualism. Men Blåder tar inte samtiden i örat och talar strängt till den, utan tycks söka möta människor på deras planhalva. I öm och försiktig ton pekar han på bön, bibelläsning och medmänsklighet samt om tron som en relation med Jesus som man kan ha både i gemenskap och ensamhet.
Han månar om att inte störa och skava, och talar hellre om vad tron betyder för honom. Han presenterar sin bibelsyn, inte främst som ett gudstilltal utan snarare utifrån ett mottagarperspektiv: vad betyder berättelserna för mig?
Kanske är det också därför som traditionellt kristet språkbruk och liturgi endast i begränsad utsträckning behandlas. Att närmare diskutera frågor om syndabekännelse och förlåtelse hör kanske enligt författaren till senare steg i närmandet till kristen tro.
Det är ändå skönt att Niclas Blåder i ett av de sista avsnitten landar i frågan om gudstjänstens betydelse och framhäver några av dess förtjänster för den enskildes tro.
En bok av detta slag handlar om att göra prioriteringar och välja väg. Niclas Blåder har valt sin väg och jag tror och hoppas att boken kan nå många som kan tänka sig att fortsätta utforska kristen tro.
Carl Sjösvärd Birger
