Med kristendomen är det gudomliga inte längre en makt som ska betvingas. I stället är Gud en vän, säger Syster Sofie. Det gör kristendomen attraktiv för kvinnor.
– Jesus säger ”Jag kallar er inte tjänare utan vänner”. Vänskap förutsätter jämlikhet, både man och kvinna är skapade till Guds avbild. Bland de första martyrerna i fängelserna blomstrar vänskapen mellan män och kvinnor.
Synen på äktenskapet förändras. Med kristendomen införs kravet på kvinnans fria samtycke, ”en kulturrevolution”.
– Det är nu de första texterna skrivs om att äktenskapet inte är giltigt utan kvinnans fria samtycke, även om det sedan tar lång tid innan det slår igenom brett – av politiska och ekonomiska skäl.
Kvinnor går i spetsen för missionen och bidrar till att humanisera sedvänjor. Frankrike, Ryssland, England, Italien … i stora delar av Europa är det drottningarna som omvänder sina män. Det är en kvinna, Fabiola, som på 300-talet grundar västerlandets första sjukhus.
Ungefär samtidigt initierar Melania, från en av de rikaste familjerna i romarriket, upphävandet av slavväsendet genom att frisläppa 8 000 slavar.
Under antiken var kroppsarbete något man såg ner på. I och med kristendomen höjs statusen.
– Den nya synen på naturen innebär att vatten, vind och eld inte bebos av andar som ska blidkas utan är resurser som människan kan ta i bruk. Vatten- och väderkvarnen konstrueras, liksom andra uppfinningar som radikalt förändrar vardagen för kvinnor, säger Sofie Hamring.
Kvinnors intellektuella möjligheter var också stora under tidig medeltid. Dels genom klosterväsendet, där kvinnor läste ämnen som hebreiska, grekiska, litteratur, juridik. Dels genom synen på intellektuell verksamhet som sådan. På medeltiden räknade man med två kunskapsfunktioner. Ratio, den logiska. Intellectus, som var den intuitiva.
– Det var en kunskapssyn som innebar att även kvinnor drev tankearbetet framåt vid klostren.
Syster Sofies bok är en revidering av ett månghundraårigt kapitel i kyrkans och kvinnans historia. Men det är en revidering av ett kapitel som har ett slut. Med renässansen och upplysningen försämras kvinnors liv successivt, skriver hon.
Skälen är flera. Återupptäckten av romersk lag, där kvinnan har status som omyndig och mest lämpad för hushållsbestyr.
Återkomsten för Aristoteles, som såg kvinnor som ofullbordade män. Och upplysningens genombrott med Rousseau i spetsen, filosofen som ansåg att kvinnans plikt var att anpassa sig till mannens vilja.
– Upplysningen var en enorm tillbakagång för kvinnor. Kvinnan tappar i värde, hon anses oförmögen att resonera rationellt och ses som av naturen svag.
Så småningom växer det borgerliga samhället fram, där kvinnan hänvisas till en roll innanför hemmets väggar. Reformationen bidrar också, menar syster Sofie.
När dagens feminism diskuteras pekas ibland på dess rötter i förra sekelskiftets tidiga kvinnokamp. Feminismen har också periodvis hämtat kraft från urtida skapelsemyter och trosuppfattningar som ansetts hylla den starka och livgivande kvinnan.
Att säga att man inspireras av den kristna traditionen är inte lika vanligt. Syster Sofie tycker det är dags att ändra på saken:
– I och med evangeliet reste sig kvinnan på område efter område, intellektuellt, politiskt, socialt, men även religiöst. Hädanefter är helighet livets högsta mål och där råder total jämlikhet mellan man och kvinna.
Hennes bok är bland mycket annat också en kommentar till den syn som ser historien som ständigt progressiv och något som hela tiden rör sig mot det bättre.
– Det stämmer inte att kvinnor haft det sämre ju längre tillbaka i tiden vi går. Tanken att intellektuell verksamhet inte passade kvinnor fanns till exempel inte under tidig medeltid. Det var relativt sent man ställde frågan om flickor skulle få utbildning eller inte.
Kristina Lindh