Litanians bön om beskydd för pest och hungersnöd, för krig och världsbrand har nått en skrämmande aktualitet, skriver Jenny Karlsson. Till kyrkor runt om i Ukraina söker sig människor, som här i Lviv i västra Ukraina där en kvinna tänder ljus i Sankt Petrus och Paulus garnisonskyrka. Foto: Bernat Armangue
Teologi
|
Vi lever i en tid då det apokalyptiska språket än en gång talar till oss. Det märks inte minst i fastetidens vackra klagosång, litanian, skriver prästen Jenny Karlsson. Här beskriver hon hur upplevelsen av det som ansetts vara ett föråldrat språk förändrats.
Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION
En månad 9 kr!
Spara 90 kr.Därefter förnyas prenumerationen löpande med 99 kr/månad. Avsluta när du vill.
- Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
- E-tidning - papperstidningen i digital form
- Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Taggar:
Gudstjänst
