Allt jag skrivit om uppståndelsen bygger på att det är sant

REPLIK

Det är onödigt nonchalant av Jacob Rudenstrand (KT 4/5) att inte tydligare notera att jag i artikeln han refererar till (KT 28/3) säger att uppståndelsen är grunden för allt jag tror och lever med.

Om han hade läst hela artikeln hade han sett att jag svarade att uppståndelsetron är grunden, eller om han exempelvis hade läst den bok av mig som Cristina Grenholm tipsar om i samma artikel: När larmet tystnar hörs tonen (Verbum 2020). Där beskrivs vad uppståndelsetron betyder när man får larm mitt i natten om att ens barn misshandlats av ett gäng på sju-åtta stycken i Hässelby gård, och nu är på väg i ambulans till akuten, exempelvis.

Om han hade läst någon av mina böcker eller lyssnat på någon predikan hade han sett vad tron betyder, vad hoppet betyder och vad det baseras på, nämligen tron på att Kristus har besegrat döden. Det innebär att vi i grunden kan förtrösta på att ljuset är starkare än mörkret, att oavsett vad så finns löftet om att det folk som vandrar i mörkret ska se ett ljus lysa klart (Jes 9).

Det betyder att sista ordet inte är tårar, förtvivlan, söndertrasade kroppar, undergång. Det betyder nya himlar och en ny jord där alla tårar ska torkas. Det har betydelse, jag vill tro det, för våldtäktsoffer och för unga som är livrädda att jorden ska gå under.

Därför hade den relevanta frågan att ställa i intervjun med ärkebiskop Martin Modéus, snarast varit vad det betyder att Jesus uppstått och inte hur. Det var också nonchalant eller kanske snarare just passé av tv-journalisten att förutsätta att sanning endast baseras på det empiriskt verifierbara. Det handlar om kunskapssyn och det kan vi generellt behöva diskutera i kristenheten och i offentligheten, i andra sammanhang.

Det handlar alltså inte om att jag avfärdar sanningsanspråk, som Rudenstrand påstår. Jag använder inte heller begreppet mysterium. Allt jag skrivit om uppståndelsen bygger på att det är sant. Det finns oändligt att lära här av samtida filosofiska diskussioner om "intellectus" kontra "ratio" exempelvis (Jonna Bornemark) eller av teologer som knyter an till vetenskap inom kvantfysik och strängteori.

Jag är intresserad av rummet, tiden, materia och nämner kortfattat i intervjun något av detta med hänvisning till den ortodoxa liturgin. Mer om detta i något helt annat sammanhang.

Sofia Camnerin, generalsekreterare Sveriges kristna råd