Det vi föreslår är möjlighet till dispens från språkkravet

REPLIK

Vem har sagt att präster inte har nytta av studier i hebreisk grammatik, eller att kunna läsa evangelierna på grundspråket? Inte vi elva kyrkoherdar som i Kyrkans Tidning 9/2024 publicerade nödropet angående Svenska kyrkans rekryteringskris i alla fall, även om detta nyligen antyds i ett debattinlägg av Hanna Liljefors och Karin Tillberg.

Det vi föreslår är att möjligheten att ge dispens från språkkravet bör överlämnas till stiftens biskopar, som en del av biskopens lämplighetsprövning och helhetsbedömning av prästkandidaten.

I nödropet nämner vi språkkravet (vi ifrågasätter inte språkens roll i utbildningen) eftersom vi har konkreta erfarenheter av teologiskt kvalificerade och pastoralt kompetenta prästkandidater, som behövs i kyrkan men som hindras från vigning på grund av att inga dispenser från kravet ges.

Att förtrogenhet med bibliska språk fortsatt ska vara en grundregel för präster i Svenska kyrkan betyder inte, att det inte samtidigt kan vara ”möjligt att diskutera och möta bibeltexterna tillsammans med församlingsbor” även för den präst som av sin biskop fått dispens från språkkravet. Tolkningskompetens är en disciplin som rymmer fler aspekter än förstahandskunskap om grundspråken.

Att föreslå möjligheter till dispens från språkkravet för präststudenter är inget vi gör lättvindigt eller för nöjes skull. Det är en del av flera reformer av utbildningsvägarna till kyrklig tjänst som måste göras omgående, om det överhuvudtaget ska finnas präster som kan förkunna evangelium i Svenska kyrkans församlingar utanför tätorterna i en nära förestående framtid.

Stefan Klint
Präst i Svenska kyrkan och teologie doktor i Nya testamentets exegetik