Fel att vegetariskt får kallas ”specialkost” på sammankomster i Svenska kyrkan

Är det köttnorm som gäller i Svenska kyrkan? Frågan infinner sig när det är dags att anmäla sig till en samling eller ett läger i Svenska kyrkans regi där det serveras mat. I många församlingar, kontrakt och stift ska den som anmäler sig ange om vederbörande har någon allergi och/eller önskar specialkost. Med specialkost menas oftast vegetarisk eller vegansk kost. Något som är ”speciellt”, som avviker från det som de flesta äter? Men enligt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen är specialkost en kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd.

Vi föreslår därför termen matpreferens.

Preferens anger att det är mat som en person föredrar framför andra alternativ, till exempel utifrån hälsa och miljö. Preferens kan också användas som term för att avgränsa till olika former av dieter.

”Matpreferens” pekar på den viktiga frågan om kostens betydelse. Under våren 2023 kom nya Nordiska näringsrekommendationer (NNR2023). Nordiska näringsrekommendationer har vägt in både hälsa och miljö i sina kostrekommendationer och rekommenderar mindre kött. Nordiska näringsrekommendationer minskar andelen rött kött i kosten från tidigare rekommendationer av Livsmedelsverket på maximalt 500 gram rött kött och charkprodukter per person och vecka till maximalt 350 gram rött kött och charkprodukter per person och vecka av hälsoskäl. Av miljöskäl rekommenderas att helt utesluta köttprodukter ur kosten.

Dagens animaliecentrerade kostmönster har vuxit fram genom förlegade traditioner, felaktiga föreställningar om näringslära och genom oansvarigt agerande från matindustrin. Idag har vi tillgång till en mångfald av livsmedel från växtriket och har möjlighet att laga både näringsriktiga och festliga rätter. En växtbaserad kost (vegansk) har många hälsofördelar och är näringsriktig i livets alla skeden.

I klimatdebatten är det iögonfallande hur lite av livsmedelsproduktionens utsläpp av växthusgaser som uppmärksammas. Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet skriver i Dagens Nyheter om de Nordiska näringsrekommendationerna: ”Det är egentligen överraskande att klimatarbetet i våra länder inte har större fokus på livsmedelssystemen, de står trots allt för mer än en tredjedel av de globala utsläppen”(DN Debatt 13 mars 2024).

Kött- och mejeriproduktionen släpper ut lika mycket som alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. 75 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter i Sverige kommer från kött, mejeriprodukter och fisk. En stor del av dessa utsläpp består av metan. En växtbaserad kost kan minska utsläppen med cirka 72 procent i jämförelse med hur vi äter idag. Blandkost för en genomsnittlig svensk ger upphov till 1,8 ton utsläpp av växthusgaser per person och år. En lakto-ovo-vegetarisk kost (vegetariska livsmedel, mejeriprodukter och ägg) ger upphov till 1,0 ton utsläpp per person och år medan en helt växtbaserad kost hamnar på 0,5 ton. En kostomläggning ger dessutom snabbare effekt än att byta till fossilfritt då metan bryts ned mycket snabbare än koldioxid. Det är angeläget att vi får effekt snabbt då extremväder redan idag orsakar stora skador.

Det går så klart även att argumentera för växtbaserad kost utifrån djuretik och livsmedelsförsörjning till hungrande människor. De allra flesta djur som föds upp för att bli mat hålls instängda under fabriksliknande förhållanden. Det är djuren som betalar priset för den höga köttkonsumtionen. Vår animaliecentrerade kost använder 70 procent av planetens odlingsbara jord till att odla foder till djur. Det utgår stora summor inom EU för att subventionera kött och mejeriproduktion som gör att priset på animaliska livsmedel
blir lägre och stimulerar en fortsatt hög konsumtion. Produktion av växtbaserade livsmedel erhåller långt ifrån motsvarande subventioner.

Egentligen är det märkligt att Svenska kyrkan, som under lång tid har verkat för bistånd, inte har uppmärksammat sambandet mellan hunger och konsumtion av kött och mejeriprodukter.

Att Svenska kyrkan i flera sammanhang benämner kost från växtriket som en specialkost är inte bara felaktigt utan också problematiskt. Det befäster värderingar som motverkar det kyrkan vill arbeta för. Tillsammans behöver vi höja kunskapsnivån om matens betydelse, utveckla det gröna köket och hållbara måltider. När den större bilden klarnar kan vi ta konkreta steg i rätt riktning.

Pär Friberg, präst i Svenska kyrkan
Jennie Högberg, präst i Svenska kyrkan
Ajla Stenholtz, leg. psykolog
David Stenholtz, läkare och grundare av Läkare för framtiden