Visa hänsyn mot Guds skapelse kan vi göra genom maten på tallriken

Mat berör oss alla. Inte bara för att vi äter varje dag, utan även för att maten påverkar livet på vår planet. Kosthållningen är idag starkt präglad av animaliska livsmedel. Det får konsekvenser för djur, klimat, miljö, livsmedelsförsörjning och folkhälsa.

Att visa hänsyn och medkänsla gentemot Guds skapelse är något vi kan göra i tanke, känsla och i handling – det gäller inte minst den mat vi lägger på tallriken. Varje gång vi äter kan vi välja att värna klimatet, djuren, medmänniskorna och de kommande generationerna. Det kan låta självklart men är på många sätt en utmaning då vi är sociala varelser som påverkas av normer och inlärda smakpreferenser. Dessutom tycker vi ofta att förändring är besvärligt. I kyrkans olika verksamheter serveras många måltider och fika. Tillsammans kan vi utmana rådande normer, inspirera andra och skapa möjligheter till förändring.

Vad vi äter har stor betydelse för vår hälsa. Idag är det fastställt vilka livsmedel som främjar människors hälsa och vilka livsmedel som leder till mer sjukdom och förtida död. Kostråd från expertorganisationer och hälsomyndigheter är mycket lika. Det gemensamma för dessa är att de uppmanar oss att äta mer mat från växtriket. Att äta en helt växtbaserad kost ger ytterligare hälsofördelar och kan både förebygga och reversera många kroniska sjukdomar.

När det gäller djurhållning har många vant sig vid selektiv uppmärksamhet. Vi visar stor omsorg om våra husdjur, men djuren i köttindustrin omfattas inte av samma omsorg. I reklamen ser vi mjölkkor som strosar runt på grönskande ängar, men faktum är att de är inomhus största delen av året. Grisar och kycklingar är instängda året om och de ser solen endast när de transporteras till slakteriet. Livsmedelsindustrin tillåts behandla miljontals kor, grisar och kycklingar, samt miljarder fiskar, som om de vore produkter, men samtidigt växer kunskapen om djurs känslor och behov.

Sättet vi producerar mat på har avgörande konsekvenser för jordens ekosystem. Att producera kött kräver mycket mer mark än att producera växtbaserad mat.

Djurproduktionens stora behov av foder tränger undan vilda djur och hotar den biologiska mångfalden. Av alla däggdjur på jorden räknat i biomassa är idag bara 4 procent vilda djur.

Människor utgör 36 procent och människans boskap 60 procent. Denna obalans skapas i livsmedelsproduktionen och leder till klimatförändringar och en snabb utrotning av växt- och djurarter.

Våra kyrkliga organisationer har en lång historia av att bekämpa hungern i världen, både med akuta hjälpinsatser och långsiktigt utvecklingsarbete. Men ett perspektiv som kyrkan har varit sämre på att se är sambandet mellan hunger i världen och köttkonsumtion. Västerlänningar lägger beslag på en oproportionerlig stor mängd av världens jordbruksmark för att odla foder till de djur som föds upp för att bli mat. Sverige är inget undantag. 75 procent av all svensk mark för livsmedelsproduktion används för att odla djurfoder. Vi importerar dessutom djurfoder från fattigare länder som odlar foder till djur stället för att odla mat till människor. Till exempel används 90 procent av all soja som importeras till Sverige till djurfoder.

Vad gör vi med kunskapen om att nio miljoner människor dör av hungerrelaterade orsaker varje år när problemet skulle kunna lösas med en omställning av livsmedelsproduktion och vår egen konsumtion?

Det är viktigt att skaffa sig kunskap om vilka livsmedel som främjar livet och vilka livsmedel vi bör undvika. Vi behöver också bli medvetna om vad vi säger och vilka bilder vi förmedlar av en god måltid eller ett läckert fika.

Camilla Björkbom, rådgivare inom livsmedelspolitik
Sara Bronner, hållbarhetskonsult
Pär Friberg, präst i Svenska kyrkan
Micael Grenholm, lärare vid ALT, Akademi för Ledarskap och Teologi
Ajla Stenholtz, psykolog
David Stenholtz, läkare