Fortsätta försvara köttätande orimligt av flera anledningar

SLUTREPLIK

Mats Rimborg argumenterar mot vårt ifrågasättande av att beteckna vegetariskt och veganskt som ”specialkost” i en replik, (KT debatt 7 april). Som vi påpekat i vår artikel, (KT Debatt 31 mars), är det idag en samstämmig rekommendation från världens alla hälso- och miljömyndigheter att vårt matintag måste bli mer vegetabiliskt. Att människan är allätare, d.v.s. kan äta kött men inte måste, tycker Rimborg räcker som argument för att inte främja ett grönare ätande. Både Nordiska näringsrekommendationerna, Livsmedelsverket och EAT-Lancet-rapporten mm, har dock vägt in detta i sina analyser och det har inte ändrat slutsatserna om att minska på animaliska livsmedel och öka intaget av vegetabilier.

Astrid Norberg, (KT Debatt 15 april), beskriver i sin replik brist på kunskap och förståelse vid servering av måltider i församlingar tillhörande Svenska kyrkan och andra trossamfund. Norberg föreslår att Svenska kyrkan behöver sätta sig in i kostrekommendationer och den forskning som berör matens betydelse. Vi vill bekräfta de förslag Norberg tar upp om behovet att skapa strukturer och handlingsplaner som också omfattar maten. I Färdplan för klimatet, som beslutades i Kyrkomötet 2019, är målsättningen att uppnå klimatneutralitet i den egna verksamheten till 2030. Flera områden i olika verksamheter berörs, vilket inkluderar den mat som serveras, t.ex. med veganska matlagningskurser. Samtidigt är det så att Svenska kyrkans egendomsförvaltning stöder anläggningar med djur som föds upp för att bli mat. Här finns målkonflikter som behöver uppmärksammas och lösas så att ord och handling överensstämmer.

11 stiftsadjunkter och hållbarhetssamordnare relaterar i sin replik (KT Debatt 11 april) till både mat och den pågående debatten om flyg utifrån biskop Johan Tyrbergs inlägg om ”godhetssignalering”. De lyfter bland annat fram klimatförändringarnas konsekvenser för de människor som lever i delar av världen där extremväder till följd av klimatförändringar redan idag får förödande konsekvenser. Att vi som kristna i den rika delen av världen skulle försvara fortsatt hög konsumtion av kött blir också ur livsmedelsförsörjningens perspektiv orimlig, vilket vi belyser i vår artikel. För att stärka den mellanmänskliga pålitligheten behöver vi minska vår konsumtion av animaliska livsmedel.

Fanny Willman skriver i sin ledare (KT 14 april) att ”ingen löser klimatfrågan vid den egna spisen”. Vi behöver hjälpas åt och kyrkan har ett gemensamt ansvar. Willman refererar till forskare vid Chalmers tekniska högskola som tagit fram matsedel för skolkök för att minska utsläpp av växthusgaser. Skolbarnen åt och uppskattade maten på samma sätt som tidigare även om andelen kött i maten minskades. För att genomföra förändring behövs en social acceptans. Det är svårt att prova växtbaserade maträtter och fikabröd om man bemöts av förlöjliganden och osaklighet. Både vuxna och barn behöver få vara i ett sammanhang där man känner sig trygg för att utmana sina invanda beteenden och ha socialt stöd om man väljer att göra det.

För att stärka kyrkans bidrag till ett mer hållbart samhälle behöver vetenskapliga slutsatser vara grunden för allt förändringsarbete. Riktningen för denna utveckling behöver därför göra det betydligt lättare att välja ett växtbaserat alternativ vid nästa måltid, aktivt verka för attitydförändring och höja kunskapen om matens betydelse. Genom att ständigt identifiera och eliminera de hinder som försvårar sunda val tar vi in på vägen som för oss till bättre hälsa, mindre lidande för djur, en välmående planet och en livsmedelsförsörjning som är mer hållbar – inte minst för de människor som idag saknar bröd för dagen som kommer.

Pär Friberg, präst i Svenska kyrkan
Jennie Högberg, präst i Svenska kyrkan
Ajla Stenholtz, leg. psykolog
David Stenholtz, läkare och grundare av Läkare för framtiden