Hur kan Sveriges Radio vara så ofattbart tondövt?

Anna Wiberg
Foto: Tage Persson

Alla program anpassas till den katastrofala situationen i Ukraina, utom söndagens gudstjänst

På torsdagen, när Rysslands invasion av Ukraina stod klar, tog Sveriges Radio den fulla konsekvensen av detta. Programtablåerna kastades om. Somliga program utgick, andra förlängdes. Allt för att vi lyssnare skulle få en så korrekt och varierad information som möjligt över situationen, timme för timme, dag för dag.

Experter från Försvarshögskolan anlitades, utländska kommentatorer kontaktades, intervjuer gjordes från olika platser i Ukraina, Polen, Ungern, specialprogram sammanställdes,  gränsplatser beskrevs, den vanliga människans utsatthet skildrades, drabbade kom till tals, dag för dag, timme för timme.

Utmärkt! Precis vad vi lyssnare vill ha, just vad vi begär av Sveriges Radio.

Men så. Söndagens gudstjänst bestod i en förinspelad gudstjänst. Inget fel på gudstjänsten i sig. Den hade varit utmärkt i ett alldeles normalt liv, i en vanlig kontext, där inga krigshot finns i vår närhet. Men då verkligheten inte ser ut så, blev gudstjänsten en total katastrof denna dag!

Hur kan Sveriges Radio vara så tondövt? Att alla program anpassas till den katastrofala situationen i Ukraina, utom söndagens gudstjänst. För oss som brukar lyssna till söndagens gudstjänst brukar den ha relevans för våra liv. Nu fick vi istället lyssna på en förinspelad gudstjänst, där texten, den vackra texten ur Johannevangeliet om vetekornet, som faller i jorden och dör, om att den som älskar sitt liv, han mister det, en text om död som förutsättning för liv – just denna dag blev texten närmast blev ett okänsligt hån mot den verklighet vi just nu befinner oss i.

Vi, som brukar lyssna på söndagens gudstjänst, vill att den ska ha relevans för våra liv. Vi förväntar oss, att Sveriges Radio även i detta programinslag skall lägga ner möda på att innehållet ska ha relevans för det som händer i vår omvärld. Söndagens gudstjänst skall naturligtvis behandlas som alla andra program.

Anna Wiberg

HÄR svarar kanalansvarig på P1

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

1 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Bengt Olsson
Inte nog med det Anna! Helgmålsbönen i SVT den 26 februari klockan 18:00 är nog än mer okänslig. Den leddes av Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift. Redan den 24 februari meddelade Rysslands despot att han fattat beslut om att inleda en militär insats i Ukraina. Detta uppfattades inte av Svenska kyrkans ledning i Göteborg utan stiftets biskop lyckades med konststycket att släpa upp sin makalöst dyra och av oss medlemmar betalade korkåpa i koret på Gustavi Domkyrka. Där stod hon och svamlade helt hänryckt om de vetekorn och veteax som finns broderade på kåpan och den symboliska vikten av vetekornet i kyrkan historia. Detta samtidigt som det inte är vetekorn som kommer att planteras i Ukrainas jord, utan bomber. Ja, jag vet och förstår att programmet var förinspelat, men har inte Johannes Söderberg, och den som är pressansvarig i Göteborgs stift och dess biskop, mer "råg" i ryggen, alltså mod och styrka och moralisk hållning att gå in och stoppa en helgmålsbön som ligger helt fel i tiden och enbart skapar aversion mot Svenska kyrkan? Bengt Olsson