Huvudgudstjänsten är hindret

Pauline Färdow Kazen  präst i Karlshamn

Bild från en barngudstjänst i Masthuggskyrkan i Göteborg. Foto: Marcus Gustafsson

Vi behöver alternativ för huvudgudstjänst med färre obligatoriska moment, mer delaktighet och ett enklare språk, utan att kompromissa med innerlighet,

”Vad är det som hindrar oss?” från att välkomna barn och ungdomars perspektiv i söndagsgudstjänsten undrar Emilia Kortman och biskop Sören Dalevi. Svaret går delvis att hitta i kyrkoordningen kapitel 17, paragraf 3 § där det står ”…i varje pastorat ska det firas en huvudgudstjänst alla söndagar…”. Huvudgudstjänsten innehåller fler obligatoriska moment och lämnar mindre utrymme och frihet över till annat innehåll. Barn- och ungdomar efterfrågar kortare, enklare och mer avslappnande gudstjänster med ett mer lättillgängligt språk, mer moderna sånger och gärna teater, skriver Emilia Kortman och biskop Sören Dalevi. Att förena detta med huvudgudstjänstens begränsningar är idag svårt och komplicerat även om vilja och kompetens finns i församlingen.

Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag i Sverige. I praktiken innebär det att Svenska kyrkans församlingar aktivt och lyhört ska inkludera, bekräfta och synliggöra barn och ungdomars åsikter i församlingsarbetet. Kontinuerliga samtal ska äga rum där barn och ungdomars tankar och idéer får ha inflytande över församlingsinstruktionen. Hur många församlingar i Svenska kyrkan kan ärligt intyga att sådana här samtal sker regelbundet?

Men vad skulle egentligen hända om barn och ungdomars tankar och tro på riktigt fick omvandla liturgin? Kyrkan har sedan sin begynnelse brottats mellan att förvalta och förvandla, vila i traditionen och samtidigt låta samtiden prägla. Men Svenska kyrkan har ett försprång i många avseenden i jämförelse med flera andra kyrkor, ekonomiska och resursmässiga är två aspekter men framförallt är det vår folkkyrkliga bakgrund som är en styrka. Vår uppfattning som trosgemenskap att frimodigt betrakta mångfalden som något berikande och stärkande. Varför låter vi inte denna mångfald få synas och prägla även våra huvudgudstjänster?

På många håll idag finns ett aktivt barn- och ungdomsarbete i Svenska kyrkan. Men dessa barn och ungdomar syns ofta inte på söndagsgudstjänsten. En av anledningarna är att huvudgudstjänsten inte går att anpassa eller utforma utifrån barn och ungdomars tankar, önskemål och efterfrågningar.

Att fira gudstjänst på söndagar har vi gjort i snart 2000 år och det kommer vi fortsätta att göra. För många av oss är det en stund av andlig påfyllnad, möten med Gud och gemenskap. Men vi behöver alternativ för huvudgudstjänst med färre obligatoriska moment, mer delaktighet och ett enklare språk, utan att kompromissa med innerlighet, gudsnärvaro eller allvar. Jesus uppmanar oss att städa bort alla möjliga hinder på vägen för barn och ungdomar att få möta och erfara Gud. Låt oss ta Jesus ord på allvar och göra plats för nya sätt att fira söndagsgudstjänst på. För att inte ta in barn och ungdomars ord och röster är det största hotet mot vår kyrkas överlevnad idag.

Pauline Färdow Kazen 
präst i Karlshamn

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

11 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Håkan
Ja, vi behöver huvudgudstjänster med färre moment - typ familjegudstjänst enl förra kyrkohandboken och en därtill anpassad familjemässa och fira dessa ofta, men pastoraten måste också fira gudstjänster med större näringstillförsel för dem som har andra behov. Vi behöver helt enkelt sluta skära ner på gudstjänsluver!!!
Att lyssna på barnen
Skulle fortfarande vara intressant att kunna läsa rapporterna i sin helhet, där man frågat barn och ungdomar om deras erfarenheter, tankar och idéer kring gudstjänsten. Hur många sådana undersökningar har gjorts i en Svenskkyrklig kontext, och framförallt: Hur har man ställt frågorna? Är det barnens egna behov, upplevelser och tankar om vad som gör en gudstjänst meningsfull och till ett möte med Gud, som kommer fram? Hur ställer vi frågorna på ett öppet och förutsättningslöst sätt?
Nils Ronquist
När jag var barn gällde söndagsskolan. Två gånger per år var det barngudstjänst med vuxna. Är det fel väg idag eller är det värt att återinföra söndagsskolan skild från gudstjänsten? som prästson gä'llde söndagsskola och under sommarmånaden den vanliga Gudstjänsten. Troligen är jag gammalmodig för den nya aktiva kyrkan, där barnperpektivet är viktigt.
Jyrki Myöhänen
Det finns ju inga som helst hinder för ett pastorat eller en församling att fira gudstjänster utöver huvudgudstjänsten så vad är problemet?! Ett mycket enkelt scenario: huvudgudstjänst kl. 10 eller 11 och en eftermiddags- eller kvällsgudstjänst senare på dagen - och därtill finns ytterligare 6 dagar att fira gudstjänst på!
Kennert Landelius präst
Katarinamässan o Allhelgonamässan i Katarina församling blev dundersuccé. Kortare enklare mer tillgängligt 500 besök/sön
Lars Hasselgren
Kortare enklare ger fler besökare. Problemet är konservativa och traditionsbundna präster och kyrkoherdar. Det är inte lätt att komma med nyheter in i den svenska kyrkan.
m
jag håller med den där JYRKI MYÖHÄNEN
Att lyssna på människan
En lösning kan vara en mångfald, som svarar upp mot olika gruppers behov. Det finns nog många äldre som inte skulle känna sig hemma i kyrkan på en Katarinamässa t.ex. De är också människor. Det finns också medelålders som vuxit upp med och är vana vid den högtidliga kyrkan, och för dem har huvudgudstjänsten djup och närvaro. Vi kommer alla från olika håll, och behöver respektera varandra för det. Huvudgudstjänsten i Svenska kyrkan är också en del av vårt kulturarv, som vi inte bara kan slänga över bord genom att bli endimensionella och förespråka EN nyare sorts gudstjänst. Det finns en mångfald i Svenska kyrkan och det är en rikedom vi ska vara rädda om. Det finns också en rikedom i de frikyrkliga samfunden. Och alla kan vi finna sammanhang där vi känner oss hemma, och respektera varandras olikheter. Och mötas i det vi har gemensamt.
Per
Katarinamässan är inte kort.
Håkan
Lars, det finns delar av landet där pastorat efter pastorat bara erbjuder det "halvenkla", inte det barntillvända och inte det fullständiga. Om kyrkorna fylls där? Knappast