Problemet handlar om isolering

Göran Wiking TD Präst i Lannaskede 

Illustration: Getty

Internationellt lever teologin i högsta grad. Men Svenska kyrkans internationella engagemang har gått från högt till lågt.

Är teologin död?  

Ola Sigurdsson har väckt frågan om teologins plats i Svenska kyrkan. Är intresset borta? Jag tror problemet handlar om isolering. För internationellt lever teologin i högsta grad. Man har sagt att dess centra inte längre är Uppsala, Canterbury eller ens Rom, utan Seoul, Jakarta, Nairobi… Kristendomen har blivit solbränd sade missionsprofessorn C F Hallencreutz redan på 1980-talet.  

Man räknar med över två miljarder kristna i världen idag. En stor andel kyrkor kräver akademisk utbildning för sina pastorer vilket skapat sammanhang för akademisk karriär, det vill säga teologisk reflektion och forskning. Svenska kyrkan var länge med och sponsrade med pengar och personal till namnkunniga lärosäten som – för att nu bara nämna några – Gurukul, Tao Fong Shan, Makumira, Trinity i Singapore (där tre svenska teologer, sedermera biskopar, undervisat). Idag måste man dock konstatera att Svenska kyrkans internationella engagemang gått från högt till lågt. Bara ett raskt krympande SKUT finns kvar när vi talar om faktiska tjänster. Men SKUT handlar inte om teologi och mer om svenskars själavård än om internationella kontakter. 

I år firar ACT Svenska kyrkan 150-årsjubileum. Där räknar man SKM – Svenska kyrkans mission – som startpunkt. SKM grundades 1874. Även om många lutherska kyrkor sänder ut missionärer idag precis som tidigare så har Svenska kyrkan upphört med detta. Inte bara titeln missionär har blivit alltför tungt belastad av ofta falska stereotyper. Själva tanken ”från oss till er” har blivit omöjlig när det visat sig att kyrkan i Syd växer där den hos oss krymper.  

Missionens moratorium anser jag dock vara ett svenskt misstag. Det är sant att inte ens läkare längre som regel efterfrågas eftersom också länder som Tanzania kommit ikapp och helst vill undvika att utlänningar ”stjäl jobb”. Med just teologer är dock läget ett annat. Trovärdig forskarutbildning kräver ett internationellt utbyte och teologiska lärare är alltjämt efterfrågade. Vidare: Engelska har blivit det internationella teologiska samtalets lingua franca. Det betyder att jag som svensk teolog kan börja jobba direkt utan de mödosamma språkstudier som tidigare generationers missionärsinsatser krävde. Också kortare sejourer och tjänstledighet blir med andra ord möjligt och meningsfullt. 

Man kan i detta sammanhang fundera om inte vi i Sverige idag har en mer realistisk inställning – att vi själva också behöver lära och inspireras. ”Från oss till er” är numera en främmande tanke. Tvåvägstänkandet pratades det länge om när SKM ännu var aktivt men de gamla hjulspåren var djupa. Idag känns det dock som att vi kunde starta på nytt med en mer tidsenlig attityd av jämställdhet. 

Lägg till detta dagens alla yrkesgrupper ”utan gränser”. Hjälporganisationer med äkta människor på plats – svenskar i vårt fall – vinner i trovärdighet. Här var de olika kristna missionerna föregångare med många yrkesmänniskor de facto utan gränser även om vi aldrig myntade den frasen.  

Nu är det den rätta tiden att sända ut medhjälpare ”utan gränser”. Ett omedelbart förslag är den filippinska IFI-kyrkans prästutbildning. Filippinerna är ett av många länder där det går att få visum och arbetstillstånd, när det onekligen blivit svårt i många andra. Vi kan hjälpa och bli hjälpta, för tänk efter: Hur oräkneligt många gånger har vi sjungit psalm 726, Vilket stort mysterium? Den är del av projektet Salidumay som kyrkomusikern Anders Salomonsson berikade Svenska kyrkan med efter en arbetsperiod i Manila. Eller fråga K G Hammar, inte kan hans år i Singapore ignoreras som inspirationskälla till den teologiska reflektion han berikat Svenska kyrkan med. Detsamma kan sägas om teologer som Hilda Lind, Kajsa Ahlstrand, Håkan Eilert, Biörn Fjärstedt, Jonas Jonsson, Tore Furberg och många fler som tillfört vår kyrka nya tankar och kunskaper.  

Teologer utan gränser. Den nya tidens missionärer vars mission kunde bli att föra hem friska vindar och blåsa liv i det teologiska samtal som idag väcker alltför lite intresse. 

Fotnot: Reportaget ”Svensk präst i Buddhas rike” med snart 50 år på nacken ligger ännu ute på SVT play. Det teologiska utbyte som SKM organiserade inspirerar alltjämt och anses uppenbarligen relevant. 

Göran Wiking TD 
Präst i Lannaskede 
F d lektor i teologi i Hongkong och Malaysia 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.