Resurserna som går till kyrkovalet kan användas bättre

Jag anser att det nuvarande valsystemet i Svenska kyrkan snarast måste omprövas och ersättas av ett mer rimligt alternativ än det nuvarande.

Som skäl kan anföras:

Svenska kyrkan skildes från staten redan år 2000. Redan i samband med detta borde ett nytt valsystem ha inrättats, bättre anpassat till sin nya och självständiga organisationsform, skild från staten. Tvärtom ökade avståndet mellan kyrkans beslutsfattare och de lokala församlingarna år 2000, då det infördes direktval på tre nivåer, vilket ledde till att demokratin i kyrkan försämrats, toppstyrning och centralisering ökat och kostnaderna för val och beslutsapparat kraftigt ökat.

Kyrkovalets kostnad:  År 2021 kostade kyrkovalet 160 miljoner kronor, av kyrkoskatten. Är detta en rimlig kostnad när endast 18,4 procent av Svenska kyrkans strax under fem miljoner medlemmar deltog i valet (källa: Kyrkans Tidning). Skulle inte dessa medel kunna användas bättre för att sprida evangeliet och för att hjälpa behövande? Det här handlar om svenska kyrkans trovärdighet. Vad är kyrkans huvuduppgift?

Kyrkovalets administration ­lokalt: Omfattande arbetsinsatser krävs av personal och lekmän för att genomföra ett val. Kan dessa resurser bättre användas till församlingsarbete?

Demokratifrågan: Alla större organisationer och föreningar leds av en styrelse, som tillsätts genom val av medlemmarna. Men man har inte detta valsystem som är uppbyggt efter valsystemet för kommun, region eller riksdag. Naturligtvis måste ett nytt och förenklat valsystem för kyrkovalet skapas som fyller rimliga krav på demokrati och representativitet. Man kan se hur frikyrkorna gör. Man bör enbart utgå från intresse och engagemang i Svenska kyrkan i stället för som nu efter politisk eller organisatorisk tillhörighet. Varje fullmäktigegrupp utser sedan internt deltagare i stiftsfullmäktige, som sedan utser deltagare i kyrkomötet.  

Genom kontakter med Visby stifts kyrkomötesrepresentanter har jag förstått att kyrkovalets utformning har utretts flera gånger av kyrkomötet, utan att någon förändring skett.

Förslag: Kyrkovalets utformning bör seriöst diskuteras på 2023 års kyrkomöte. En utredning med uppdrag att snarast utforma ett alternativ enligt ovan bör tillsättas. En ”deadline” för när ett användbart alternativ ska finnas på bordet och kunna börja användas bör beslutas, helst till nästa kyrkoval är 2025.

Gunilla Andersson 
ledamot i Stenkumla församlings ­kyrkofullmäktige, Visby stift