Vilken trosgemenskap ingår vi i?

Marjut Ervasti, Johannes Fransson, Lisa Lottadotter Gerenmark
Vigselringar.

Svenska kyrkan rymmer mer än en syn på samkönad kärlek då kyrkan består av en mångfald av människor. Men kyrkans tro och lära är en. Foto: Getty

Guds kraft, nåd, vilja och kärlek kommer till uttryck när människor vigs. Frågan är hur man som enskild präst kan motsätta sig detta för samkönade par.

I samband med kyrkomötet 2022 hänvisade Svenska kyrkans biskopar till sitt ansvar att säkerställa att de som vigs till präst i Svenska kyrkan är lämpliga kandidater.

Biskopsmötet säger också att samtliga biskopar står bakom och strävar emot målsättningen att alla präster med glädje och av fri vilja ska viga alla par.

Sedan debatten i kyrkomötet har flera saker hänt och det är skälet till vårt inlägg. Några biskopar har uttalat att de redan nu inte viger den prästkandidat som inte säger sig vilja viga samkönade par, andra har hänvisat till biskopsmötets gemensamma målsättning. Biskoparna hänvisar ofta till samtal som metoden framåt, något som tillbakavisas av deltagare vid den prästdag som OAS-rörelsen anordnade om ämnet. Samtal är okej, men det kommer inte ändra något, hävdar de. Då blir vår fråga, hur går biskoparna vidare? Ett svar vi fått till vår glädje är att biskopsmötet har föreslagit kyrkostyrelsen att utreda om viljan att viga samkönade par får vara en fråga vid anställning av präst.

Svenska kyrkan har en vigselordning. Vi är överens om att präster har vigselrätt, inte vigselplikt. Det vi inte verkar vara överens om är vem vi bör ha omsorg för i den här frågan. Är det den enskilde prästen, som anser att det går emot dennes tro att viga par av samma kön? Eller är det personerna som söker sig till kyrkan för att få sin kärlek bekräftad av Gud? Det finns ett tydligt diakonalt perspektiv i omsorgen av den enskilda medlemmen som begär vigsel, att man som hbtqi-person ska vara trygg i sin församling. Att man ska kunna känna sig fullt ut välkommen och att man inte ska riskera att känna sig ifrågasatt eller till exempel bli stämplad som syndig på grund av sin sexuella läggning.

Idén om Guds kärlek är central för kristen tro, både på individnivå, alltså du och jag, och på gruppnivå, alltså kyrkan och Kristi kropp. Jesu Kristi gärning handlar om befrielse från förtryck och sådant som begränsar människors relation till Gud, sina medmänniskor och sig själv. Jesus Kristus som befriare av alla människor är inte bara en god idé utan handlar om att vi i Jesu efterföljd ska verka för gudsrikets utbredande, att Guds kärlek förkunnas och förmeras. Vi bör verka för detta både principiellt och i handling. Liturgi är Jesu Kristi handlande genom sin kropp, kyrkan, och i gudstjänst agerar vi som gemenskap och vill vara Kristi kropp.

Äktenskap och familj är en grundläggande gemenskapsform i samhället. Genom vigseln lovar man ömsesidig trohet och kärlek. I övergången i vigseln vill kyrkan med Jesus Kristus som förebild visa makarna på den inbördes gemenskapen och det ömsesidiga tjänandets väg, men också på vars och ens behov av gudsgemenskap. I vigselgudstjänsten sammanfogas makarna till ett och vi ber genom förbön och välsignelse om Guds närvaro och stöd i äktenskapet. Guds kärlek förverkligas i äktenskapet. Barn till homosexuella föräldrar kan tas emot och fostras i äktenskapet som utgör en stabil ordning för samlevnad och tillitsfulla relationer.  

Vigseln som uttryck för Guds kärlek omsatt i människors kärlek hör ihop med gudsrikets utbredande. Frågan är om inte vägran att viga samkönade par innebär en form av exklusion som motverkar gudsriket och Guds kärlek. Vi behöver en teologi som är kontextuell utan exklusion. Frågan är om Gud vill att vi gör skillnad på relationer. Vår förståelse av vigseln är att vi som kyrka möter människors andliga behov och skapar tillitsfulla relationer. Vigselgudstjänsten bör helst, som andra  gudstjänster, fungera fördjupande och förändrande av relationer. Guds kraft, nåd, vilja och kärlek kommer till uttryck när människor vigs. Frågan är hur man som enskild präst kan motsätta sig detta för samkönade par.

Svenska kyrkan rymmer mer än en syn på samkönad kärlek då kyrkan består av en mångfald av människor. Men kyrkans tro och lära är en. I Svenska kyrkans gudstjänstbok finns EN ordning för vigsel oavsett om de som gifter sig är av olika eller samma kön. Det är ett uttryck för Svenska kyrkans tro och lära, menar tre av biskoparna i en debattartikel i Expressen. Inte sällan får en höra i debatten att “vi är ingen åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap”, samtidigt som de präster som väljer att inte viga samkönade par hävdar att det inte handlar om åsikter eller bristande människosyn utan hänvisar just till konsekvenserna av sin tro. Vilken är då den trosgemenskap vi ingår i?

Marjut Ervasti, ledamot i kyrkostyrelsen, ViSK

Johannes Fransson, ersättare i kyrkostyrelsen, S

Lisa Lottadotter Gerenmark, ersättare i kyrkostyrelsen, ÖKA

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Hbtq Vigsel

Prenumerera på Nyhetsbrev

16 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Pelle
Oj vilken teologisk ordsallad…
Trosgemenskap och människosyn i Svenska kyrkan
Att kalla andras text för "ordsallad" bidrar inte till en konstruktiv dialog. "Vilken är då den trosgemenskap vi ingår i?" Det är en intressant fråga. Vilken är - eller bör vara - den minsta gemensamma nämnaren för de som är vigda till präster i Svenska kyrkan? Kristna i världen lägger tonvikten på olika saker och tolkar och förstår innebörden i sin tro på många olika sätt. Och Svenska kyrkan rymmer många olika trostraditioner inom sig. En övergripande utgångspunkt för präster i SvK är ju dock manifesterat i kyrkohandbok och kyrkoordning, som även modifieras över tid. "Frågan är om inte vägran att viga samkönade par innebär en form av exklusion som motverkar gudsriket och Guds kärlek. [---] Frågan är om Gud vill att vi gör skillnad på relationer. [---] Frågan är hur man som enskild präst kan motsätta sig detta för samkönade par." Ställ det som öppna frågor och var nyfiken på varandras svar. Vad innebär gudsriket och Guds kärlek? Hur finner vi vad Gud vill? Vilka argument och bevekelsegrunder har olika präster för sina diametralt olika ståndpunkter? Om vi lyssnar på varandra och försöker förstå varandras perspektiv kommer vi också att kunna förstå oss själva på ett djupare plan.
Johan
Kyrkan kan inte välsigna synd. Punkt. Frågan är diakonal och apologetisk i bemötandet av de enskilda och samhället, men att viga samkönade par kommer alltid att vara omöjligt för den kristna kyrkan för att Gud inte tillåter det. Man kan böja sig ur form hur som helst, men som logiken kräver och empirin visar så är den "kontextuella teologi" som landar i att man kan tillåta samkönade äktenskap inte någon vidare teologi alls - den kräver att kasta hela trons sanningsanspråk över relingen, bit för bit tills inget finns kvar. Gud finns. Gud har en vilja. Gud har uppenbarat denna vilja för oss, och den tillåter inte att kyrkan välsignar synd.
Vad är synd?
Hur vet vi vad som är synd? Och hur vet vi vad Gud tillåter och inte tillåter? För att förstå varandra här behöver man kanske vara mera konkret och förklara vad man grundar sina argument på. En annan fråga är ju också om vi verkligen kan kalla andra människors genuina ömsesidiga kärlek och trohet mot varandra för Synd?
Samhällets och teologins utveckling
"att viga samkönade par kommer alltid att vara omöjligt för den kristna kyrkan för att Gud inte tillåter det" Omöjligt är det ju bevisligen inte, eftersom Svenska kyrkan redan idag viger samkönade par. Om man då upplever att Svenska kyrkan inte längre tillhör "den kristna kyrkan" så finns ju möjlighet att söka sig till ett annat samfund där man känner sig mera hemma. Det är ju viktigt att vara i ett sammanhang där man delar de grundläggande värderingarna. Men det kan förstås kännas ledsamt och svårt om man är uppvuxen i Svenska kyrkan och har känt sig hemma här och nu inte längre känner igen sig. Men det är ju så med livet, om vi tittar tillbaka på historien, att vi har gått från ett samhälle där både barn, kvinnor och människor med annan hudfärg sågs som mindre vetande och mindre värda, till ett samhälle som har ambitionen att förstå varje människa som "födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap." (Art. 1 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna). På samma sätt har samhällets och teologins syn på homosexualitet också förändrats över tid. Teologin har aldrig varit huggen i sten.
Gud vill kärlek
Tänk att vissa vet så säkert vad som är Guds vilja. Vi vet inte, vi läser och vi förstår olika. När vi inte vet säkert måste vi gå tillbaka till grunden, Guds kärlek till människan och viljan att hon har det bra.
Samhällets och teologins utveckling
Det är ju många samfund idag som fortfarande inte viger samkönade par och det får man ha respekt för. De har en annan syn helt enkelt och måste få ha det. Det går att förstå, med tanke på den långa tradition som varit. Däremot har vi ju en lagstiftning i Sverige idag som säger att två vuxna människor får gifta sig oavsett om de har samma eller olika kön. Vigsel och äktenskap är juridiskt könsneutralt i Sverige. Det måste vi också respektera. Det svåra är att den som inte anser att äktenskapet o den kristna vigseln är för människor av samma kön tar sig rätten att bestämma över andra vuxna människors liv. Med vilken rätt kan vi bestämma att andra vuxna människors genuina kärlek och tvåsamhet är fel? Vilken rätt har vi att frånta någon en vigsel inför Gud och församlingen? Och tvärt om: Med vilken rätt kan vi tvinga en redan vigd o godkänd präst att genomföra en vigsel som går emot personens samvete? Är det konstruktivt? Vill man bli vigd av en person som i hjärtat tycker att det är fel? Jag tror inte det. Därför behöver vi den här övergångstiden av tolerans och förståelse för varandras perspektiv. I framtiden kan vi forma nya riktlinjer för vad som krävs av en blivande präst i SvK.
Samhällets och teologins utveckling
Från och med nu och framöver kan vi forma nya riktlinjer för vad som krävs av en blivande präst i Svenska kyrkan.
Inlägg
Kommer S, ViSK och ÖKA fortsätta bedriva opinion för att ett vigselkriterium gällande acceptans av samkönad vigsel går igenom i kyrkomötet ? Hur kommer ni fylla, inte enbart de befintliga vakanserna utan även de kommande?
Hur stor andel?
Det skulle vara intressant att göra en anonym enkätstudie där man frågar alla präster anställda i hela Svenska kyrkan om deras inställning till att viga samkönade par. Likaså alla nuvarande prästkandidater och teologistudenter med målet att bli präst. Vet vi egentligen hur stor andel som är mot att viga samkönade par? Kanske är det många, eller kanske är det få? Det skulle vara relevant att ta reda på, så att vi vet vad vi pratar om.