Bokashi i Sundbyberg när personalen själv får välja

Att kompostera matavfall behöver inte vara krångligt, säger Carin Brynolf vid bokashihinken. Foto: Kajsa Söderberg

Ett stort intresse för odling och hållbarhet både på jobbet och privat, gör att medarbetarna på Sundbybergs begravningsplats gärna prövar nya idéer. Som att kompostera hushålls­avfall på japanskt vis.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Att kompostera matavfall behöver inte vara krångligt, säger Carin Brynolf vid bokashihinken. Foto: Kajsa Söderberg

– Idéer uppmuntras här på jobbet och det gör att vi vågar pröva oss fram, säger Carin Brynolf, trädgårdsmästare och kyrkogårdsarbetare på Sundbybergs begravningsplats, norr om Stockholm.

– Eftersom vi är intresserade håller vi koll och vi inspireras från olika håll. Vi kände till Stefan Sundströms förtjusning i att kompostera hushållsavfall och det var så det började för två år sedan. Vi hörde talas om bokashi och ville testa.

För många är Stefan Sundström främst musiker, men han är även författare, trädgårdsbloggare och odlare som lyft fram den japanska komposttrenden bokashi. Metoden går ut på att göra jord av matavfallet och få mindre sopor i köket. Själva processen startar ofta under diskbänken.

– Det är här det börjar, säger Carin Brynolf och visar bokashihinken och en plastbytta i en låda i köket.

I den mindre plastlådan läggs matavfall som sallad, te, kaffesump, bröd och annan mat. Mejeriprodukter är man lite försiktigare med. När avfall samlats ihop till en större mängd, läggs det i bokashihinken och pressas till. Ett särskilt strö med goda bakterier strös över avfallet.

– Man får helt enkelt pröva sig fram med vad man lägger i. Men miljön ska vara syrefattig, annars kan mögel bildas. Dessutom kan man tappa av det närings­rika lakvattnet som är bra att vattna krukväxterna med. Det kan lukta lite grann.

Den fulla hinken med mat­avfallet fermenterar på omkring två veckor. Då jobbar bakterierna och bryter ner avfallet. Därefter grävs innehållet i hinken ner i en varmkompost och blandas med ”löv och rufs”. Efter ytterligare två veckor finns finfin jord att använda.

– Innan vi började använda varmkomposten grävde vi ner innehållet i en dubbel pallkrage. Men då fick vi problem med råtthål. Det här är en bättre metod.

När det blir varmare ute går processen fortare i varmkomposten.

– Jag tycker inte att det är jobbigt med de extra momenten, all sortering och hantering tar lite mera tid, men det är roligt att det blir bra jord och när rutiner arbetats in känns det inte särskilt betungande. Och vi är ett arbetslag där man hjälps åt.

– Vi ser bara fördelar med bokashin även om det förstås är jordproduktion i liten skala. En stor fördel är att soporna minskar och att jordkvaliteten är så god, säger Carin Brynolf.

Den färdiga jorden används till solrosorna och altarblomplanteringen som behöver mycket näring. Ängarna som anlagts för att dra ner på gräsklippningen behöver inte särskilt mycket näring. Sundbybergs begravningsplats arbetar mycket med biologisk mångfald och komposteringen ingår i kretsloppet.