Anspråkslöst format för gedigen historia

Jag läser Historien om Svenska kyrkan av Lars Björksell och påminns än en gång om min vän från Wales. Han som sa att man ska läsa Bibeln som man dricker en sval dryck en varm sommardag; i stora svepande drag. Låta berättelserna skölja över en utan att fastna i detaljer.

Jag påminns också om SVT:s storsatsning Historien om Sverige och hur berättaren med både lätta och ibland snubblande steg gled fram genom årtusenden. Björksells steg känns både stadiga och mjuka. Det är som att han står med lätt böjda knän inför det som varit, är och kommer. Och det ger stadga åt hållningen. 

Författaren leder läsaren på en vandring genom Svenska kyrkans vindlande väg till vad den är i dag. Redan titeln – Historien om Svenska kyrkan – slår an en ledig ton. Bokens 170 sidor spänner från missionstidens 800-tal till nutidens verklighet och utmaningar. Förutom att ge en överblick av historiens utveckling, bjuder författaren även på ett personligt urval av gestalter och händelser. 

Det betyder att Ansgar, den heliga Birgitta och Luther får sällskap av bland annat Laestadius, Emelie Petersen och Britt G Hallqvist. Och att historien om konstens betydelse, häxprocesserna och vår tids konfliktfrågor samsas med författarens egna historier om bland annat kyrkomusiken, diakonin och präst­gårdarna. 

Boken är både lättläst och gedigen. Lars Björksell har det i kyrkan underskattade modet att vara kortfattad. 

Tonen är saklig men också personlig i den meningen att författaren villigt ­erkänner att urvalet av ”viktiga personer” i kyrkans historia kunnat vara ett annat. 

Själva berättargreppet – det övergripande utan att falla i förenklingens dike – kompletteras av en generös litteraturlista över andra böcker som belyser specifika perioder i kyrkans historia. Så är boken intressant både för den som vill få en överblick över vad Svenska kyrkan är och den som senare vill fördjupa sig kring enskilda perioder, personer och händelser.

Jag hoppas Historien om Svenska kyrkan kan nå ut till osäkra SO-lärare, nyfikna sökare, nyvalda förtroendevalda och alla oss som en gång läst kyrkohistoria men låtit somligt falla i glömska. 

Jag hoppas också att dess kanske onödigt anspråkslösa form och format inte gör att den glider in bakom någon hylla i bokbordet eller trängs ihop mellan bok­affärens hårda bokpärmar. 

Boken är även viktig genom att den, i en tid av historielöshet eller historieförfalskning, ger perspektiv på vår tids frågeställningar kring Svenska kyrkans roll och funktion. 

Så kan Lars Björksell med sin historia om Svenska kyrkan bidra till att kommande beskrivningar och  kyrkovalsdebatter sker i hela färgskalan. Inte bara i svartvitt. 

Gunnar Sjöberg