En glädje för ögat men alltför komprimerat

När Jona räddas ur valfiskens buk, är det till en kust i Bohuslän. (Olja på träpanel, taket i Säve kyrka, Christian von Schönfeldt.) Foto: Elvy Engelbrektson

Nils-Olof Olsson har gjort en överdådig historisk resa genom konstnärernas bild av Sverige. Men översikten går förlorad i den kompakta berättelsen.

Annika Nordin recenserar Sverige genom konstnärens öga.

En mångdimensionell tidsresa från hällristningar till nuet. Ett ambitiöst praktverk som i text och bild sveper över landet. I Sverige genom konstnärens öga ger arkitekten och konstnären Nils-Olof Olsson en personlig konsthistorisk exposé, sammanvävd med idéhistoria och svensk historia från bronsåldern och framåt.

Det är i ordets sanna bemärkelse en coffeetable-bok. Både formatet, en kvadrat om drygt 30 centimeter och tyngden, nästan tre kilo, och det komprimerade innehållet på 364 sidor kräver ett stadigt underlag för såväl läsning som bläddring.

Historieprofessor Dick Harrison har skrivit förord och konsthistorikern Thomas Millroth en poetisk betraktelse över molns föränderlighet genom tiderna.

Överdådigt och i färg breder det rikliga bildmaterialet om runt 500 illustrationer av måleri, teckning, grafik och textil ut sig över sidorna. En glädje för ögat med generösa bildformat i god återgivning.

Fram till foto­konsten vid 1800-talets mitt är konstnärens öga vår visuella berättelse om Sverige. Ideal och ambitioner formuleras också i stadsplaner, kartor och dokumentära vyer.

Bokens grepp är konventionellt konsthistoriskt med bonusen att arkitektur tas upp parallellt. Men den väl detaljerade epok- och stilindelningen leder till omtag. Och tidiga kvinnliga konstnärskap är som inpetade i en manlig kanon.

Till del kompenserat i efterkrigstidens presentation också i bild av mindre kända kvinnliga konstnärer. Skånska konstnärer lyfts fram, temat för författarens förra bok.

Den raska framställningen blir i längden andlöst kompakt och översikt går förlorad, men boken fyller luckor och ger repetition.

Vädersolstavlan (t v) är den äldsta kända bilden av Stockholm. Till höger En regnskur av Ellen Trotzig från 1911. Båda målningarna något beskurna. Foto: Stockholms stadsmuseum, Malmö konstmuseum

Makten över bilden styrs av produktionsförhållanden och rådande tiders beställare, först kyrka, adel, kungar. Snart skapar borgerlighetens preferenser, sedan alltmer medelklassens behov och marknadskrafterna, nutidens snabbt växlande konstscen.

Kyrkoutsmyckning, medeltidens stora konstprojekt, är utan historiskt motstycke. Färgstarkt, drastiskt och sedelärande översätter mästaren Albertus Pictor Bibeln till bild.

Ordet konst är liktydigt med hantverkskunnighet ända in på 1700-talet. Men Jona kan även då ses rädda sig ur valfiskens gap till en Bohuskust. Ständigt skapas skicklig folkkonst och särpräglat amatörmåleri. Med en omedelbarhet som plockas upp av modernismens naivister som Hilding Linnqvist och Eric Hallström.

Vädersolstavlan (1535), ses som Sveriges första landskapsmålning. En senare kopia hänger i Storkyrkan i Stockholm. Porträtt och historiemåleri står länge högst i kurs. Mot 1700-talets slut framträder det svenska landskapet i en mix av ideal, romantik och realism.

Carl August Reuterswärd drömmer om italienska lövskogar, hatar granar och mossar. Men akvarellen Plöjare i Skåne tycks vara sedd med samma konstnärliga blick som Nils Kreugers Oktoberafton hundra år senare. Och den suveräne Elias Martin målar naturlyriskt ett vilt landskap med en utsatt gran, förebådande Marcus Larssons landskap och Carl Fredrik Hills plågade granar, John Bauerska trollskogar och Ann Böttchers mångtydiga tecknade granar som just visats på Bonniers Konsthall i Stockholm.

Konstnärers strävan och vånda levandegörs med utmärkta citat om längtan efter frihet och utmaningen i begräsning. Det senaste seklet sveper välillustrerat förbi på drygt 200 sidor, Sekelskiftets guldålder med Richard Berg men också Ellen Trotzig. Modernismens expressionister Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald samt grupper som Göteborgskoloristerna och Halmstadsurrealisterna.

Men i efterkrigstidens mångfacetterade globaliserade konstlandskap kan i dag Linn Fernströms hotfullt outgrundliga Träsket samsas med Andreas Erikssons intuitiva, abstrakta färglandskap.

Hur konst föds ur konst blir uppenbart. Och hur idéer, trender, moden och tidig påverkan utifrån – holländsk, tysk, fransk – ständigt samspelar och influerar konstnärer. Spännande och välbehövligt i denna vår tid hade varit om författaren med sin digra kunskap till slut diskuterat den oundvikliga frågan. Hur svensk är egentligen Sverigebilden?

Annika Nordin
konstkritiker

Fakta: Bok

Sverige genom konstnärens öga

Nils-Olof Olsson

Arena

Taggar:

Konst

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

8

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Skara stift
Visby stift
Stockholms stift
Skara stift
Strängnäs stift
Göteborgs stift