Godly play ger liv åt bibelberättelserna

– Är du redo för en berättelse?

– Ja.

Vi står på rad framför dörren in till Godly play-rummet på andra våningen i Mariakyrkan i Skogås centrum. Ungdomsledare Greta Häger hälsar var och en med frågan när hon tar emot och tittar oss stadigt i ögonen.

Skulle någon känna sig törstig eller kissnödig eller behöva göra något annat, måste det tas om hand innan vi får gå in. Då är det bara att ställa sig i kön igen efter uträttat ärende. För vi måste vara redo för det som ska hända.

Under tystnad sätter sig de sju flickorna, i åldern 10 till 12, på mjuka kuddar i en nästan hel cirkel runt prästen Sara Johansson.

Innan själva Godly play-stunden börjar har diskusionerna gått höga under fikastunden. Stort och smått i flickornas liv har avhandlats. På frågan om vad som är roligt med Godly play har jag fått svar som ”jag älskar berättelserna” och ”det är roligt att höra dem flera gånger, jag kommer ihåg alla nu”.

Berättar utantill från hjärtat

Nu har koncentration ersatt det livliga samtalet. Det är alldeles tyst trots att eftermiddagen börjar bli sen och en lång skoldag redan är avklarad. Sara berättar på ett engagerande sätt samtidigt som hon håller sin blick på föremålen som ligger utspridda framför henne. 

Hon är inte tillgänglig för dia­log just nu. Tid för det kommer om en stund. Det vet flickorna som inte ställer några frågor.

Genom att Sara Johansson berättar ur hjärtat, helt utantill, blir berättelsen om Maria äkta och nära på samma gång.

– På söndag är det Marie bebådelsedag, säger hon. Maria är en viktig person, hon och hennes namn finns i mycket, som i vår egen kyrkas namn till exempel. Namnet Maria finns i blommor och växter, Marias blå färg finns i många sammanhang och vi talar ofta om Jesus mamma.

Genom bilder och föremål som Sara lägger fram, alla med kopplingar till Maria, får vi lära oss mycket, som vad en pietà är, vilka människorna runt Maria var och förstås vem hon själv var, hur hon levde och vad hon gjorde under sitt liv.

Eget arbete

Eftersom Godly play-samlingar följer en tydlig struktur vet barnen precis vad som ska kommer härnäst. Efter berättelsen är det dags för samtal. Flickorna får svara på frågor som ”Vad tycker du bäst om i den här berättelsen? Vad tycker du är viktigast? Var finns du i den här berättelsen? Kan vi ta bort något i berättelsen och ändå ha allt vi behöver?”

Efter frågestunden får vi välja eget arbete. Det är viktigt att kalla pysslet och leken för arbete för att visa att det är något viktigt vi gör. Barnen bläddrar i böcker, väljer olika material, målar eller ritar. Händerna skapar och det vi gör är för vår egen skull, inte för att visa någon annan.

Någon ligger och vilar och tänker.

Efter en stund är det samling på nytt och jordgubbar delas ut. Vi har fest! Med hjälp av en sten och ett hjärta pratar vi om sådant som känns jobbigt eller gör oss glada. Om något känns obekvämt går frågan vidare till nästa. Här får vi prata om det som hjärtat är fullt av och alla lyssnar noga på varandra utan att avbryta. Vi tänder och släcker ljus för alla när deras namn nämns. Så småningom tackar vi för i dag och säger hejdå, vi ses om en vecka.

När det bara är Sara Johansson och ungdomsledare Greta Häger kvar har de tid att gå igenom samlingen. Hur var den? Hur gick det? Vad hände?

Lär känna Josef, Jeremia, Ester och Rut

Sara tar sig tid att förklara. Alla Godly play-rum är uppbyggda på samma sätt. Bakom den som berättar finns den heliga fam­iljen, därefter kommer material med heliga berättelser från Gamla testamentet, som skapelsen och ­Noaks ark, fram till Nya testamentet, pingstens berättelser och Paulus resor och brev.

Genom berättelserna får vi lära känna Josef, Jeremia, Ester och Rut och många andra.

Berättelserna med liknelser har sitt material samlat i guld­lådor. Guldfärgen symboliserar att liknelserna är värdefulla gåvor som Jesus själv gett till oss. Här finns till exempel liknelserna om den gode herden, om senapskornet och om pärlan.

"Som att gå in i Bibeln"

De liturgiska berättelserna är kyrkans egna berättelser, som ­dopets och nattvardens berättelser, samt berättelser om de stora mysterierna under kyrkoåret, som julen och påsken.

Materialet är tåligt och av fin kvalitet. Hyllorna är i barnhöjd.

I Godly play räknas även tystnaden som en egen genre, enligt Sara Johansson. Oftast är det stillsamt och tyst i ett Godly play-rum, trots att många barn arbetar med sitt material.

– Det är lättare att höra vad Gud säger inom en om det är tyst runt omkring.

Hur ska det kännas att gå in i ett Godly play-rum?

– Det ska vara lite som att gå in i Bibeln. Berättelserna finns runt om en och påminner om hur de hör ihop. Samtidigt är det ett rum som påminner om kyrkorummet, en plats där man kan möta Gud.

En grundtanke i Godly play är att varje barn redan känner Gud – men att språket för att uttrycka detta är något som barnet behöver tillgodogöra sig. Ett språk är ord, men även berättelser och symboler.

Berikande med flera kyrkotraditioner

Trångsund-Skogås församling har 38,8 procent tillhöriga. Många som kommer till Svenska kyrkan här firar även gudstjänst i andra kyrkor.

– Det är berikande att barn har tillgång till flera kyrkotraditioner, säger Sara Johansson. Deras kyrkvana är stor. Barnen hör hemma både här, i frikyrkor och i etiopisk-ortodoxa kyrkan till exempel. Men flera kommer också från mer sekulära hem.

Vad är det allra bästa med Godly play, skulle du säga?

– Att barnen, med allt de funderar på och är, får möta Guds närhet i berättelser, symboler och tystnad. Även för oss ledare blir samlingen en stund av helighet och närvaro. Jag och Greta pratar ofta om hur berörda vi själva blivit – av berättelsen och av barnens tankar och reflektioner.