Historien är viktig för dagens vetenskap

Bengt Kristensson Uggla har en unik förmåga att förenkla det som är komplicerat och att komplicera det som uppfattats som alltför enkelt. Foto: Marcus Gustafsson

Bengt Kristensson Ugglas nya bok En strävan efter sanning är ibland krävande läsning. Men den ger relief åt en viktig diskussion kring vetenskapsbegreppet och sanningsbegreppet, skriver Bo Larsson.

Vad är vetenskap? Vad är sanning? Det är de två grundläggande frågorna i Bengt Kristensson Ugglas nya bok En strävan efter sanning. Kristensson Uggla gör en historisk genomgång kring hur skilda tidsepoker reflekterat kring de två frågorna, för att så småningom landa i var och hur begreppen bearbetas i dag.

Genomgående är att det nästan alltid har funnits en grundläggande osäkerhet kring vad forskning lett fram till, och det är denna osäkerhet som också är drivkraften till fortsatta studier. Kristensson Uggla understryker att det är resor i tid och rum som gett upphov till nya rön. Christofer Columbus delvis lyckade och delvis misslyckade resa, liksom Carles Darwins omfattande odyssé, lade grunden för vår historieskrivning i dag.

Att studera historien understryks av Kristensson Uggla som något oerhört viktigt i allt vetenskapande, där nya discipliner och nya kunskaper ständigt blir till. Boken blir en historisk resa med början i antiken och landningen i vår egen tid.

Det var inte Columbus som upptäckte Amerika utan Amerigo Vespucci, som också fick ge namn åt den nya kontinenten och det var inte bara Steve Jobs som skapade det datatekniska undret i Silicon Valley.

Den goda och framsynta vetenskapen har alltid varit ödmjuk, men inte flat inför nya rön. Den goda vetenskapen har en framtid om man inte resignerat pläderar för en godtycklig relativism, men inte heller hävdar att man redan äger absolut kunskap. Vetenskapen blir aldrig färdig: för att kunna fråga måste man vilja veta, det vill säga veta att man inte vet!

Bengt Kristensson Uggla har en unik förmåga att förenkla det som är komplicerat och att komplicera det som uppfattats som alltför enkelt.

Hur ser då framtiden ut? Den behöver formas utifrån en ödmjukhet om att aldrig veta sig ha sanningen utan ständigt vara på väg mot den, som ett provisorium.

I stället för att äga sanningen får vetenskapen nöja sig med evidens. Ofta översätts begreppet med ”visshet” eller ”obestridlighet”, men det handlar om att systematiskt sammanställa och kvalitetsgranska all relevant och tillgänglig litteratur med siktet inställt på att uppnå högsta möjliga grad av evidens som det är möjligt att nå i ett givet sammanhang.

Sannare än så blir inte de vetenskapliga rönen. Vetenskap förblir en strävan efter sanning, där ständigt nya upptäckter och insikter blir till för att sedan så småningom ersättas av andra, som i sin tur kommer att ersättas av andra i en oavslutbar process.

Bengt Kristensson Uggla har en unik förmåga att förenkla det som är komplicerat och att komplicera det som uppfattats som alltför enkelt. Ibland är hans bok en mycket krävande läsning, men den ger relief åt en viktig diskussion kring vetenskapsbegreppet och sanningsbegreppet. Båda begreppen är ständigt föränderliga i ett böljande landskap av insikter där någon plötsligt vet vad hen tidigare inte visste, men frågade efter och sökte efter.

Bo Larsson

Fakta: En strävan efter sanning. Vetenskapens teori och praktik

Bengt Kristensson Uggla

Studentlitteratur 2019

Taggar:

Recension

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

8

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Skara stift
Visby stift
Stockholms stift
Skara stift
Strängnäs stift
Göteborgs stift