Inbjudande samling i Judiska museet

En liten dörrpostkapsel i silver i form av en kaviartub. Det är bland det första man träffar på i Judiska museet i Stockholm. Tittar man noga ser man konturerna av den blonde gosse som gett varumärket dess namn. Guldsmeden Aviva Scheiman har gjort både tuben och en dörrpostkapsel formad som Stockholms stadshus.

Båda föremålen är konstnärliga uttryck för det nyöppnade museets slogan: ”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Därför var det också viktigt för museets ledning att slå upp portarna just på nationaldagen den 6 juni – även om allt inte hann bli klart inför premiären.

Men väl inne i museet lär man sig snart att judarnas svenska historia började som en liten nation i nationen, med egna lagar och strikta begränsningar. Det så kallade judereglementet från 1782 satte upp regler för vilka judar som fick bosätta sig i Sverige och i vilka städer (bara i Norrköping, Stockholm och Göteborg) samt vilka yrken de fick utöva. Judar fick bli svenska medborgare först från 1838 men vissa begränsande lagar fanns kvar, bland annat förbudet mot att gifta sig med icke-judar.

Den första svenska synagogan, som diskret smälte in i Gamla stans stadsbild, är nytt hem för Judiska museet. Lokalen, som senare använts till polisstation och sjömanskyrka, är luftig och väl lämpad för sitt nya ändamål. Tillbaka på sin gamla plats är predikstolen. En del av de gamla vackra väggmålningarna har skrapats fram.

Köpmannen Aaron Isaac finns porträtterad, även om besökaren uppmanas att ta hans memoarer, där han framställer sig som egenhändig skapare av judiska nationen i Sverige, med en nypa salt. Museets samling av historiska föremål, utställda konstverk och faktatexter är inbjudande och varierad.