Miraklernas tid är nu

Peter Stormare har just kommit ut med sin självbiografi. Den innehåller flera passager om andlighet. Att den kände Hollywoodskådespelaren har en personlig tro är ingen nyhet, den har han pratat om tidigare. Men att den tar så stor plats i boken har förvånat många.

Han beskriver i Pojken från Arbrå hur stenar talar till honom, han ser gestalter ur det förflutna och framtida versioner av sig själv. Folktro och schamanism blandas med kristendom.

Under en intervju, då vi åkt till hans uppväxtort, berättar Peter Stormare för mig om en tidigare händelse då hans bibel kom bort. Han visste att han hade tagit med den till sommarstugan och letade där, utan framgång.

Tiden gick. En dag skulle ett antal prylar i stugan forslas iväg, somligt till tippen, annat till välgörenhet. Sist att sorteras var en helt ny skrivare. Kartongen var obruten. Peter Stormare tog hem den, kanske kunde apparaten komma till användning.

Väl hemma bryter han upp lådan. Där ligger hans bibel.

– Det är ett mirakel, hur kunde den hamna i en oöppnad printerbox? Det låter helt osannolikt. Det är helt osannolikt. Men så var fallet.

Ett behov av mirakel

Julen står för dörren och behovet av mirakel gör sig påmint. Uppladdningen har pågått sedan i höst. Dels med Miraklet i Gullspång som efter fjärde spelveckan låg på plats 11 på biotoppen, vilket är unikt för en svensk dokumentärfilm. Dels med brittiska The Miracle Club.

Frågan är vad det är som drar. Hur ser kulturens mirakel ut 2023?

Låt oss skissa på några typer.

Den första kretsar kring kroppen och är en egen genre på sociala medier. Termen helbrägdagörelse träffar inte helt rätt, men både publikens och de berördas reaktioner har rottrådar i Bibelns ”Jag var blind, men nu kan jag se”. Miraklet handlar här om att kunna ta sina sinnen i bruk. Klippen visar hur den färgblinde med hjälp av glasögon för första gången ser världen i annat än gråskala. Det döva barnet som får hörapparat och plötsligt hör sin pappas röst.

Mirakel om teckentydning

Den andra typen kretsar kring mysterium och jakten på klarhet. Dit hör nämnda Miraklet i Gullspång, där två norska systrar genom ett tecken från Gud köper en lägenhet i Sverige. Den bärande ingrediensen är (familje)hemligheter som röjs och genast genererar nya frågor. Miraklet handlar här om teckentydning och om hur sökandet efter svar får verklighetsuppfattningen att börja gunga.

En tredje sorts mirakel är fickan i tiden, när världen tar paus från strid och larm. Hit hör till exempel den kända berättelsen från första världskriget, då de brittiska soldaterna på julaftonen 1914 hörde sången ”Stilla natt” sjungas från de tyska skyttegravarna. Engelsmännen svarade med den brittiska versionen. Under några korta timmar möttes de krigförande parterna och önskade varandra god jul.

Nära besläktad med ovanstående genre är den om hur det oväntat goda bor i det lilla. Dit hör ofta feel good-litteratur med ordet ”Julmirakel” i titeln, liksom filmer som nämnda The Miracle Club, där ett gäng kvinnor vallfärdar hela vägen till Lourdes bara för att inse att det riktiga miraklet är det som utspelar sig på hemmaplan. Här hittar vi också sagornas alla berättelser om den fattige som fick ett stycke bröd, den elake som blev snäll och den ensamme som fann en stunds gemenskap.

Mirakel som trotsar naturlagarna 

Peter Stormares variant då, mirakel som trotsar naturlagarna? Jungfrufödseln och gudasonen i krubban - hur står sig den sortens underverk?

”Kyrkan måste tala tydligare om tron på mirakler”, skrev DN:s Maria Schottenius i mars för fem år sen, då påsken väntade runt hörnet och med det budskapet om ”att en död får liv, ett liv som inte tar slut utan varar för evigt”. Frågan är om ens den evangelisk-lutherska kyrkan tror på det längre, menade Schottenius, vars intryck var att Svenska kyrkan börjat betrakta de övernaturliga inslagen som symboliska. Och vad blir kvar av kristendomen då, undrade hon. En etisk lära?

Ärkebiskopen svar handlade om nåden. Att säga att under sker i hjärtat innebär inte att undret reduceras till känslor, menade Antje Jackelén. Den som drabbas av nåden blir indragen med hela sin varelse. Det är en erfarenhet som för många troende går utöver en materialistisk läsning av tillvaron.

Och vad gäller tolkningen av inkarnationen fanns redan hos kyrkofäderna en lära om Kristi födelse i den troendes hjärta, skrev Jackelén. Bokstavlig och metaforisk läsning har genom kyrkohistorien gått hand i hand.

Ord frikopplas sitt religiösa ursprung

Den som söker den röda tråden i de typer av mirakel som räknats upp nyss hamnar just där. I nåden. På olika sätt, och med skiftande grader av existentiellt djup, gestaltar de hur undantaget visar på regeln. Inte i uttryckets vanliga bemärkelse, att de är varandras motsatser. Utan i hur upplevelsen av den momentana nåden öppnar blicken för hur världen egentligen är beskaffad.

Som den troende skulle säga: evigheten är redan här.

Under hösten har en debatt pågått efter att Joel Halldorf i Expressen utnämnt Jonas Gardell till profet. ”Att utnämna någon till profet bör inte ske lättvindigt”, skrev bokförläggaren Joel Sjöberg i Dagen. Många har med honom upprörts över hur termer från den kyrkliga sfären devalveras. Eftersom man inte instämmer i parallellen som dragits anser man att ordet tömts på innehåll.

Men språk är levande materia och ska så få vara. I medier och vardagsprat används ständigt ord som ”ikon”, ”mirakel” och ”evangelium” på ett sätt som frikopplar dem från sitt religiösa ursprung.

Forskning om mirakel

Det innebär inte att de tappar sin kraft för den som erfarit dess andliga betydelse.

Även den historiskt-kritiska forskningen har saker att göra upp med vad gäller begreppsapparaten. Åtminstone om man frågar Mats Wahlberg, docent och lektor i systematisk teologi, som för ett antal år sedan analyserade vad han kallar tre myter om mirakel. I en text publicerad i Svensk teologisk kvartalstidskrift skrev han: ”Att förneka att mirakel kan ske är ett lika teologiskt laddat påstående som att säga att mirakler faktiskt sker”.

Naturvetenskapen säger ingenting om huruvida verkligheten är identisk med naturen eller om den omfattar mer än så, påpekar Wahlberg. Mirakel ska därmed inte ses som ”brott” mot naturlagarna utan förstås som händelser som avviker från vad naturen på egen hand kan åstadkomma. Därmed är de också möjliga inslag för ”alla rationella personer, oavsett världsåskådning”.

Mysets mirakel

Den som säger sig hitta biblar i oöppnade kartonger möts av största möjliga skepsis. Det hindrar inte att det samtidigt pågår ett postsekulärt uppsving för medium, healing och alkemi – fenomen där hoppet om mirakel är påtagligt.

Även julkrubban torde få ett uppsving i år. Vilket underverk som utspelar sig där beror på vem man frågar. Det lär i många fall vara mysets mirakel, i mörka tider väcks behovet av att stänga världen ute.

Men det kan också vara inkarnationens mirakel, det som oundvikligen leder till att dörren öppnas.