”Tidrapportering och musikeryrket talar inte samma språk”

Präster, diakoner och pedagoger känner nog också igen sig i att tankar på jobbet och inspiration till predikningar, samlingar, föredrag, konfirmandträffar m.m. ofta infinner sig utom schemalagd arbetstid. Jag som arbetsledare uppmuntrar då till att man ska notera denna tid - för att den tiden vid annat tillfälle kan tas ut i ledig tid. Som arbetsledare uppskattar jag att det finns ramar ”med töj i” som hjälper både mig och arbetstagare att hålla koll på att arbetsbördan inte blir för tung - jag vill inte att någon ”går i väggen”. Risken finns särskilt för nya i arbetet att jobba för mycket om inte en planering för arbetstiden finns. När vi arbetar tillsammans blir bördan lättare att bära. Jag tror att vi behöver prata ihop oss om hur vi kan planera och bära tillsammans. Generellt tror jag att musiker i allmänhet själva drar för stort lass i arbetet med musikgudstjänster. Vi ska väl hjälpas åt även vid dessa gudstjänster. Det kan inte bara vara musikernas ansvar. Obs. jag förespråkar inte fyrkantig schemaläggning utan flexibilitet, men flexibiliteten kräver ibland kommunikation.

Jag som är präst sörjer friheten under ansvar. Det är något som har fråntagits oss av en arbetsgivare som inte längre litar på att vi som enskilda präster kan ta något ansvar alls, ens för oss själva. Det regida timräkningssystemet är ett otyg. Förr hade facket som modell att man fick välja mellan reglerad och oreglerad arbetstid, numera skall alla in i den reglerade fållan. Bevare oss för en kyrka som blivit alltmer av en överbeskyddande moder.

Tack Fanny Willman och medverkade kyrkomusiker för ett mycket viktigt poddavsnitt! Flex är en del av den svällande byråkrati som har blivit en svensk sjuka i kyrkan såväl som i det övriga samhället.

Flex är överhuvudtaget inte anpassat till kyrkan eftersom det har rationaliserat bort alla helgdagar. Vill man som präst vara ledig på en helgdag då man inte är schemalagd måste man ta semester eller ta ut från timbanken. Det absurda är alltså att Svenska kyrkan som arbetsgivare påtvingar präster och musiker med flera ett så genomateistiskt system att det skulle passat bättre i det gamla Sovjet än i det samtida Sverige, där vanliga anställda självklart är lediga på de kristna helgerna.