”Vilken religion du än har – eller om du inte har någon religion alls – är du välkommen till oss på Universitetskyrkan. Hos oss kan du prata om existentiella frågor som identitet, relation, mening, tro, studier eller annat som du har lust att prata om. Vi har tystnadsplikt.”

Så presenterar sig Universitetskyrkan i Karlstad, det vill säga Cristoffer Forssander, präst i Svenska kyrkan, och Anneli Sandberg, pastor i Equmeniakyrkan.

– Vi jobbar nära Studenthälsan där bland annat kuratorer och studievägledare arbetar, vi har lokalerna precis intill varandra och för en ständig dialog kring hur vi bäst kan möta studenterna, säger Cristoffer Forssander.

– I Karlstad finns 16 000 studenter och jag upplever att vi är efterfrågade, vi är legitimerade att vara kyrka mitt bland studenterna. Kyrkan kan vara en oas.

En stor del av utmaningen ligger i att hitta mötesplatser med de unga, som Fredagsmackan ihop med Studenthälsan. Cristoffer Forssander talar också om de många utbytesstudenter som kommer till Karlstad och där kyrkan är viktig för att de ska lära känna den nya kulturen.

Två universitetskyrkor med inarbetade verksamheter och tämligen stora arbetslag är Lunds och Uppsala universitetskyrkor. Karin Borg har varit studentpräst i Uppsala i elva år. 60 procent av hennes lön finansieras via strukturbidrag från stiftet och 40 procent av Uppsala pastorat. Universitetskyrkan är gemensam för Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet och har två svenskkyrkliga präster, en diakon, en informationsassistent och en pastor från Equmeniakyrkan.

– Jag har Sveriges roligaste prästjobb. Universitetskyrkan är en resurs som används på rätt sätt på många olika plan, både av studenter och lärare. Vi har sorgegrupper för unga vuxna, kurser i kris- och konflikthantering för bland annat nya kuratorer, gruppdynamikkurser, workshops om studenternas psykiska hälsa och suicidprevention, till exempel.

– Gudstjänster, konserter och vår egen gospelkör tillhör vår utåtriktade verksamhet. Vi har ett stabilt arbetslag och jag tycker att det finns en god förståelse i både stiftet och pastoratet för vad vi gör.

– Strukturellt sörjar jag över att utvecklingen ser ut som den gör. När församlingarna övertog ansvaret för Svenska kyrkans arbete vid universitet och högskolor upplevde många av de anställda i Universitetskyrkan att det strategiska tänket kring deras arbete försvagades. För det betyder inte bara att resurserna krymper, utan även att förståelsen minskar för Universitetskyrkans arbete och det är där som det största problemet ligger, säger Inger Lise Olsen, vars tjänst är avsatt för Universitetskyrkan på 10 procent.

Hon har svårt att förstå hur exempelvis Stockholms stiftsstyrelse tänkte när de i höstas beslutade att fasa ut högskolearbetet från 2020.

– Jag upplever att sjukhus-, präst- och polisprästernas verksamheter tas bättre om hand genom att de har kontaktpersoner på stiften. Vad jag vet är det endast tre stift som i dag har kontaktpersoner för Universitetskyrkan. Den strategiska förståelsen är så mycket viktigare än strukturbidragen från stiften, säger Inger Lise Olsen.

Anette Brandt, studentpastor vid Universitetskyrkan i Uppsala och snart präst i Svenska kyrkan, har varit konsulent för kyrka-högskola på Sveriges kristna råd. I 19 år har hon arbetet ekumeniskt för Universitetskyrkan och hon ser en breddad och fördjupad efterfrågan på verksamheten.

Skälen är många, anser Anette Brandt. Bland annat blir studenterna fler, många läser en andra omgång i livet och antalet utbytesstudenter ökar.

– Kyrkan har inte hängt med utan gått i motsatt riktning med nedskärningar. Universitetskyrkan har inte legat högst upp på prioriteringen inom kyrkorna och tjänsteantalet har gått ner. Verksamheten har kommit i kläm i takt med de stora strukturreformer och ombildningar som skett inom både Svenska kyrkan och frikyrkorna.

Det är problematiskt för enskilda församlingar att verka i högskolemiljön när verksamheten blandas ihop med vanligt församlingsarbete, anser Anette Brandt. Dessutom blir det ibland svårt för svenskkyrkliga församlingar att hålla i verksamheten när ett lärosäte korsar stiftsgränserna, exempelvis Sveriges lantbruksuniversitet som finns i flera stift.

Inom institutionssjälavården finns ett tydligare formulerat uppdrag kring både fängelse- och sjukhusprästverksamheten, anser Anette Brandt.

– Kyrkorna behöver tänka både enskilt och ekumeniskt kring större teologisk fördjupning och forskning kring Universitetskyrkan.