Mosul

2014 var Mosul Iraks näst största stad med omkring 1,8 miljoner invånare. Här levde araber kurder, assyrier och turkmener från en rad olika religiösa minoriteter sida vid sida.

Staden, som ligger vid floden Tigris västra bank, var ett viktigt politiskt, ekonomiskt och kulturellt centrum i den oljerika Nineveprovinsen.

Ännu otryggt för kristen minoritet i Mosul

De islamistiska terroristerna IS är fördrivna från Mosul-området. Kristna har börjat återvända men samhällena är ödelagda och de religiösa minoriteterna lever fortfarande under hot.

Första månaden 9 kr!

eller

Få tillgång till allt på sajten för bara 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 99 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Här kan kyrkan möta efterfrågan

Studiestress, sorg, existentiella frågor, ensamhet, oro, ätstörningar. I sitt arbete som studentpräst i Karlstad möter Cristoffer Forssander verkligheten för unga människor.

”Vilken religion du än har – eller om du inte har någon religion alls – är du välkommen till oss på Universitetskyrkan. Hos oss kan du prata om existentiella frågor som identitet, relation, mening, tro, studier eller annat som du har lust att prata om. Vi har tystnadsplikt.”

Så presenterar sig Universitetskyrkan i Karlstad, det vill säga Cristoffer Forssander, präst i Svenska kyrkan, och Anneli Sandberg, pastor i Equmeniakyrkan.

– Vi jobbar nära Studenthälsan där bland annat kuratorer och studievägledare arbetar, vi har lokalerna precis intill varandra och för en ständig dialog kring hur vi bäst kan möta studenterna, säger Cristoffer Forssander.

– I Karlstad finns 16 000 studenter och jag upplever att vi är efterfrågade, vi är legitimerade att vara kyrka mitt bland studenterna. Kyrkan kan vara en oas.

En stor del av utmaningen ligger i att hitta mötesplatser med de unga, som Fredagsmackan ihop med Studenthälsan. Cristoffer Forssander talar också om de många utbytesstudenter som kommer till Karlstad och där kyrkan är viktig för att de ska lära känna den nya kulturen.

Två universitetskyrkor med inarbetade verksamheter och tämligen stora arbetslag är Lunds och Uppsala universitetskyrkor. Karin Borg har varit studentpräst i Uppsala i elva år. 60 procent av hennes lön finansieras via strukturbidrag från stiftet och 40 procent av Uppsala pastorat. Universitetskyrkan är gemensam för Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet och har två svenskkyrkliga präster, en diakon, en informationsassistent och en pastor från Equmeniakyrkan.

– Jag har Sveriges roligaste prästjobb. Universitetskyrkan är en resurs som används på rätt sätt på många olika plan, både av studenter och lärare. Vi har sorgegrupper för unga vuxna, kurser i kris- och konflikthantering för bland annat nya kuratorer, gruppdynamikkurser, workshops om studenternas psykiska hälsa och suicidprevention, till exempel.

– Gudstjänster, konserter och vår egen gospelkör tillhör vår utåtriktade verksamhet. Vi har ett stabilt arbetslag och jag tycker att det finns en god förståelse i både stiftet och pastoratet för vad vi gör.

”Behoven är stora men studentkyrkan försvagas”

Att Svenska kyrkans närvaro och arbete vid universitet och högskolor har monterats ner på flera studieplatser är olyckligt med tanke på att behoven är så stora, säger Inger Lise Olsen, kontaktperson för universitets- och högskolefrågor på kyrkokansliet.

– Strukturellt sörjar jag över att utvecklingen ser ut som den gör. När församlingarna övertog ansvaret för Svenska kyrkans arbete vid universitet och högskolor upplevde många av de anställda i Universitetskyrkan att det strategiska tänket kring deras arbete försvagades. För det betyder inte bara att resurserna krymper, utan även att förståelsen minskar för Universitetskyrkans arbete och det är där som det största problemet ligger, säger Inger Lise Olsen, vars tjänst är avsatt för Universitetskyrkan på 10 procent.

Hon har svårt att förstå hur exempelvis Stockholms stiftsstyrelse tänkte när de i höstas beslutade att fasa ut högskolearbetet från 2020.

– Jag upplever att sjukhus-, präst- och polisprästernas verksamheter tas bättre om hand genom att de har kontaktpersoner på stiften. Vad jag vet är det endast tre stift som i dag har kontaktpersoner för Universitetskyrkan. Den strategiska förståelsen är så mycket viktigare än strukturbidragen från stiften, säger Inger Lise Olsen.

Anette Brandt, studentpastor vid Universitetskyrkan i Uppsala och snart präst i Svenska kyrkan, har varit konsulent för kyrka-högskola på Sveriges kristna råd. I 19 år har hon arbetet ekumeniskt för Universitetskyrkan och hon ser en breddad och fördjupad efterfrågan på verksamheten.

Skälen är många, anser Anette Brandt. Bland annat blir studenterna fler, många läser en andra omgång i livet och antalet utbytesstudenter ökar.

– Kyrkan har inte hängt med utan gått i motsatt riktning med nedskärningar. Universitetskyrkan har inte legat högst upp på prioriteringen inom kyrkorna och tjänsteantalet har gått ner. Verksamheten har kommit i kläm i takt med de stora strukturreformer och ombildningar som skett inom både Svenska kyrkan och frikyrkorna.

Det är problematiskt för enskilda församlingar att verka i högskolemiljön när verksamheten blandas ihop med vanligt församlingsarbete, anser Anette Brandt. Dessutom blir det ibland svårt för svenskkyrkliga församlingar att hålla i verksamheten när ett lärosäte korsar stiftsgränserna, exempelvis Sveriges lantbruksuniversitet som finns i flera stift.

Inom institutionssjälavården finns ett tydligare formulerat uppdrag kring både fängelse- och sjukhusprästverksamheten, anser Anette Brandt.

– Kyrkorna behöver tänka både enskilt och ekumeniskt kring större teologisk fördjupning och forskning kring Universitetskyrkan.

Universitetskyrkan

Har 50 svenskkyrkliga medarbetare och 15 från frikyrkorna. En majoritet av tjänsterna är deltider, en del så små som 20 procent.

 

Sveriges Universitets- och högskolekyrkor samarbetar genom Högskolekommittén (Sveriges Frikyrkosamråd) och Svenska kyrkans arbetsgrupp för högskolefrågor, där Inger Lise Olsen är sekreterare. Hon är också medansvarig för Svenska kyrkan för nationella konferenser och grundutbildningen inom Universitetskyrkan.

 

Mindre resurser när församlingen tar över

Universitetskyrkans uppdrag blir bredare och djupare, men antalet anställda minskar. När uppdraget läggs över från stift till församlingar, ska Universitetskyrkan samsas med allt annat som en församling ägnar sig åt.

Första månaden 9 kr!

eller

Få tillgång till allt på sajten för bara 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 99 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Så blir de nya reglerna för begravning i krig

Ett nytt gravtjänstreglemente håller på att tas fram under fältprost Sten Elmbergs ledning. Försvarsmakten kommer inte att begrava stupade soldater i fält eller anlägga krigskyrkogårdar. Däremot kan temporära fältgravar behövas.

Första månaden 9 kr!

eller

Få tillgång till allt på sajten för bara 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 99 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Mångåriga konflikter

Konflikterna mellan kyrkoherde och kyrkoråd i Skanör-Falsterbo har varit många ända sedan 1990-talet.

Mellan 2007 och 2013 rådde konflikter kring en präst i församlingen som obehörighetsförklarades.

I höstas avskedades församlingens kyrkoherde. Nu är Arbetsmiljöverket inkopplat för att granska arbetsmiljön i församlingen.

Stiftet överväger en tvångssammanslagning av Skanör-Falsterbo med grannförsamlingen Höllviken.

Domkapitlet underkänner avskedande av kyrkoherde

Lunds domkapitel fastslår att avskedandet av kyrkoherden i Skanör-Falsterbo inte gick rätt till. Men domkapitlets beslut har ingen praktisk betydelse, säger kyrkorådets ordförande Lars Lindmark.

Första månaden 9 kr!

eller

Få tillgång till allt på sajten för bara 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 99 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration

Tre förslag på nyårslöften inför predikoåret 2019

Ett pågående samtal om predikan är viktigt av många skäl. Här är tre förslag på nyårslöften att ta med sig in i det nya predikoåret.

Hur står det till med kyrkans förkunnelse? Det finns de som tycker att predikan är i kris. Och när bara tolv procent av tillfrågade konfirmander instämmer helt eller delvis i att predikan är intressant att lyssna på är det ett underbetyg (Att leda är att växa, Härnösands stift, 2017). Därför är det viktigt med ett pågående samtal om predikan, både som inspiration och utmaning i det ensamarbete som förkunnelsen är för många.

Baserat på diverse spaningar formuleras här förslag på tre nyårslöften inför predikoåret 2019:

1. Att låta förberedelsen ta tid

Förra vintern adresserades frågan om predikans kris i både Svensk Pastoraltidskrift (24, 2017) och Svensk Kyrkotidning (1, 2018). De hade delvis olika ingångar, men båda lyfte fram vikten av ordentlig förberedelsetid. I SPT bjöd LarsOlov Eriksson på en lång rad handfasta tips om förberedelser, predikantens roll och predikans formulering, som alla andades lust och utmaning utifrån hållningen att predikan är ”en underbar uppgift”. I SKT tipsade Anders Göranzon om teologipodden Tolkning pågår som erbjuder tolkande samtal om tro och liv som inspiration i predikoförberedelsen.

Låt predikoförberedelsen få ta den tid som hantverket kräver. Fundera specifikt över vad du vill ha sagt och till vem.

2. Att låta teologin ta plats

I SPT och SKT levererades kritik mot att predikan ofta hemfaller åt allmänna tankar och/eller ytlighet. I det här numret av KT möter vi två präster som forskar på predikan. Clara Nystrand pekar på en sekularisering av förkunnelsens innehåll. Ofta handlar predikningar inte särskilt mycket om Gud, evangeliet och nåden. Men vi behöver tala om nåden och ”om inte vi gör det i predikan, var görs det då?” undrar Nystrand. Frida Mannerfelt diskuterar homiletikens förändrade ställning i prästernas utbildning och ser även en förändring i vår tids syn på auktoriteter. Det är svårt att bygga auktoritet i en tid som misstror hierarkier, men vad händer då med predikans budskap och anspråk? ”Jag skulle önska att vi präster vågar vara mer teologer. Vi har en fantastisk och lång utbildning som vi ska vara grundade i med mod och tydlighet”, menar Mannerfelt.

Låt teologin ta plats i predikan, både i analys och formuleringar. Hur låter evangeliet i ditt sammanhang?

3. Att kliva fram med sig själv

Som predikant bör man inte stå i förgrunden med sin person. Likafullt måste man ta plats med sig själv. Det är ingen enkel balansgång. I boken Prästen i kyrkan (2018) skriver Marco Aldén att i förkunnelsen sammanfaller det objektiva (ämbetet) med det subjektiva (prästen): ”Predikanten ger röst åt Ordet, men kraften och auktoriteten kommer inte från predikanten utan från Ordet.” Det förändrar dock inte det faktum att en otydlig avsändare har svårt att fungera i vår tid. Det beror på att trovärdighet, när de flesta hierarkier är nedrivna, är något som förtjänas. Trovärdighet ges inte längre utifrån position utan person. Då måste man som talare själv kliva fram, ta plats och visa vem man är, vad man tror och på vilka grunder. Här tenderar förkunnare att gömma sig. Antingen bakom bibeln eller bland berömdheter.

I det första fallet bygger predikanten upp ett bibliskt universum. Det är i och för sig en god luthersk princip att låta skriften förklara skriften. Men det finns en risk att man bygger en parallellvärld där all input är inom-biblisk och aldrig syresätts utifrån. Då är det lätt att förkunnelsen förlorar kontakten med samtid och åhörare.

I det andra fallet, vilket är väl så vanligt, gömmer sig predikanten bland berömdheter och bygger sin framställning på allsköns citat från lyrik, litteratur och låtar. Precis som i första fallet är det inget fel i sig att ta till sådan hjälp. Tvärtom, det kan rent av vara en ”dygd att låna andras rena och klara tankar och formuleringar”, menar Aldén. Men alltför många inspel utifrån gör att både predikan och predikotexterna riskerar att hamna i bakgrunden.

I båda fallen skyms predikantens egen brottning med söndagens texter, vilket är olyckligt eftersom det församlingen bör få möta är vad predikanten tror utifrån sitt arbete med texter och tema. Så – ta gärna stöd av andra men låt dem inte skymma dig och ditt ärende.

Gott nytt predikoår!

,