Fler unga tar livet av sig. Om utvecklingen ska vändas måste unga som mår dåligt få hjälp i tid och elevhälsan måste få mer resurser, enligt organisationen Suicide zero.
Antalet svenskar i åldrarna 15—24 år som tar sitt liv har ökat med en procent per år sedan mitten av 90-talet, enligt en ny rapport från KI. Utvecklingen är överraskande enligt Alfred Skogberg, generalsekreterare på Suicide zero, men att unga mår dåligt är ingen nyhet.
- Att barn och unga mår dåligt är i sig inget konstigt. Det konstiga är att de inte får hjälp.
Den ideella organisationen Suicide zero arbetar med att minska självmorden i Sverige. Enligt Alfred Skogberg är det många ungdomar som mår dåligt men inte får hjälp i tid. För att vända utvecklingen måste skolan få ökade resurser.
- Elevhälsovården är underdimensionerad. Jag vet många lärare som vittnar om att de ser varningstecknen men det finns inte tillräckligt många kuratorer eller skolpsykologer.
Det finns i dag ett krav på att det ska finnas en skolkurator men inget krav på hur många elever hen ska ha hand om. Det är något Suicide zero är kritiska till.
- Akademikerförbundet vill se en kurator per 300 elever och det tycker vi är en helt rimlig siffra, säger Alfred Skogberg.
För att förebygga att unga tar sitt liv gäller det att hitta varningstecknen tidigt och sätta in stöd så snabbt som möjligt. I dag kan det, enligt Alfred Skogberg, dröja till dess att en ung människa försökt ta sitt liv innan hjälp sätts in.
- Det är extremt alarmerande när ungdomar försöker och faktiskt tar sina liv bara för att de tidigare inte har kunnat få hjälp, säger Alfred Skogberg.
- Det är ett sådant uppenbart systemfel som vi bara måste rätta till.
TT har sökt socialminister Annika Strandhäll (S) som avböjer att kommentera det ökade antalet självmord bland unga med hänvisning till att hon sitter som en minister i en övergångsregering.
Jon Lindhe/TT
