20 år sedan: Så förändrades relationerna mellan kyrka och stat

Vi har frågat fyra personer i Svenska kyrkan: Vad var det viktigaste med relationsförändringen?

Åsa Ingårda, ordförande i kyrkorådet i Rönö församling och kyrkomötesledamot:

– 2002 fick jag frågan och svarade då att vi fortsatt är en öppen folkkyrka dit alla är välkomna.

– Nu säger jag: Vi har mycket kvar att göra i att välkomna människor till delaktighet, i att vi är många som får vara med och bära, göra och påverka.

– Vi är fria att hitta vår väg, fria att vara en kraft som vill göra skillnad. Jag hoppas att ångest över ekonomi och minskat antal medlemmar skall släppa så att vi lägger kraften på att välkomna, bekräfta och döpa. Att vi gläds åt att vi är många som vill bidra, att vi värnar demokratin i så väl samhälle som kyrka.

Mats Wendt, komminister, Vårfruberga-Härads församling, 2:e vice ordförande stiftsfullmäktige, Strängnäs stift:

– Ur mitt perspektiv är den viktigaste förändringen prästernas anställning från stift till församling, vilket jag inte ser vara något positivt.

– Annars skulle jag säga biskopsvalen, att nu väljer kyrkan själv sina biskopar, lekmän och vigda tillsammans och valet är direkt utslagsgivande, inte som tidigare när regeringen kunde gå förbi den stiftets val satt i första rummet.

Erika Brundin, ställföreträdande generalsekreterare, Svenska kyrkan.

– Den har inneburit att Svenska kyrkan blivit mer medveten i sin roll som kyrka och som ett trossamfund bland andra.

– Samhället har förändrats och utvecklats under de senaste 20 åren och det har kyrkan också gjort. En aspekt av det är att vår roll som Sveriges största civilsamhällesaktör, där våra församlingar ofta är viktiga nav i det lokala föreningslivet, blivit tydligare.

– När samhället har utsatts för olika påfrestningar har det blivit tydligt vilken viktig funktion Svenska kyrkan fortsatt har. Det finns skäl för oss att vara både glada och ödmjuka inför det stora förtroende som i sådana situationer uttrycks från både samhället och individer

Mikael Mogren, biskop i Västerås stift.

– Biskopsvalens förändring. Kyrkan är nu betrodd att själv välja sina ledare.

– Statskyrka ska vi aldrig mer vara. Idag är en av utmaningarna att vara en tydlig del av samhället.

De viktigaste delarna i stat-kyrka överenskommelsen:

Kyrkan ska styras av en lag, lagen om Svenska kyrkan. Enligt den ska kyrkan bland annat vara: 

• evangelisk-luthersk
• bestå av församlingar och stift och ha nationella organ
• rikstäckande
• en öppen och demokratisk folkkyrka

Dessutom innebar överenskommelsen att:

• Skatteverket ska hjälpa kyrkan att ta ut kyrkoavgiften av medlemmarna.
• Kyrkan får behålla den kyrkliga egendomen. 
• Kyrkan fortsätter att vara huvudman för begravningsverksamheten.
• Kyrkan ska få ett stöd för vård av det kyrkliga kulturarvet, den kyrkoantikvariska ersättningen