Experterna Patrik Olsson, vd på Kyrkans försäkring AB och konservatorn Erika Hedhammar på Riksantikvarieämbetet vet vad du bör tänka på för att undvika en brand, om olyckan är framme och vad du bör tänka på om det värsta händer.

Vad vet du?

På senare år har det satts upp fler brandlarm och sprinklers i kyrkorna. Men det gäller också att se till att de fungerar vet var de finns och hur de ska användas. Det gäller också brandposter och slangrullar som kan underlätta om olyckan är framme.

Det finns mängder av utbildningar som håller personalen uppdaterad – från webbaserade, digitala kurser till längre utbildningar som brandskyddsledare. Sondera vad som finns och vad som passar just dig och ditt arbetslag.  

Brandskyddsföreningen har gett ut boken Brandskydd i kyrkor och har också olika utbildningar.

2 Var har du sprayburken?

AP Photo/Juerg Christandl

Vad som är brandfarligt i lokalerna? Hur är det med förvaringen? 

Brandfarliga ämnen bidrar kraftigt till att öka brandens intensitet. Petflaskor och andra bräckliga behållare spricker. Gasflaskor och sprayburkar exploderar av trycket och kastar ut sitt innehåll. Brandförloppet kan vara så häftigt att den blir explosionsartad.

Alla brandfarliga varor ska förvaras i ett eget utrymme – eller i särskilda godkända förvaringsskåp. Dessa finns i två klasser: ett skåp som är godkänt för att förvara både vätskor och gaser och ett som bara är godkänt för vätskor.

​​3: Vem finns i kyrkan?

Vissa kyrkor kan stå obevakade under lång tid. Skulle något ligga också pyra, kan det utvecklas till en fullskaligbrand. Genom att regelbundet kontrollera kyrkan – en granne, en anställd, en kyrkvärd – kan en del bränder släckas tidigare och därmed minska skadorna.

Att inte låta kyrkan stå obevakad är också bra för att förebygga stölder, säger Patrik Olsson.

​​4: Hur har du kopplat larmet?

Vissa larm kan kopplas direkt till räddningstjänsten. Men om det är långt mellan kyrkan och brandkåren kan det vara en god idé att koppla larmet till en granne (eller i närheten) istället. Det kan öka chanserna att snabbare stoppa bränderna – innan de hunnit sprida sig.

​​5: Vad ska du rädda?

Om det värsta inträffar och kyrkan brinner ner till grunden gäller det att agera så fort som möjligt för att rädda det som räddas kan: kontakta länsstyrelsen och gör en noggrann genomgång av brandresterna.

– Undersökningen kan avslöja föremål som går att ta tillvara på, även om de ser svårt brända och skadade ut, säger Erika Hedhammar.

6: När börjar det mögla?

Om det har brunnit - se till att ta tillvara de föremål som har blivit blöta under släckningsarbetet: redan efter 48 timmar finns det stor risk för att de börjar mögla.

– Det finns ingen anledning att vänta. Det blir bara dyrare då, säger Erika Hedhammar.

7: Har du 3D-scannat kyrkan?

De flesta kyrkor är kulturhistoriskt värdefulla. Se därför till att det finns noggranna planritningar och dokumentation så att byggnadstekniska detaljer och kunskaper inte går förlorade.

En nyare metod för att dokumentera kyrkor är att scanna dem med laser – som ger en 3D-bild med detaljerade kunskaper om hur det faktiskt ser ut i rummet.

8: Ska du bygga nytt?

Att restaurera, riva eller bygga nytt är dyrt. Det gäller därför att bestämma sig för hur man vill försäkra sina kyrkor.

Kyrkor som är byggda före 1946 får ett försäkringsvärde som bestäms enligt vissa mätningar - så kallat första riskvärde. Frågan är då hur stor del av det värdet kyrkan är beredd att betala premier för.

– Församlingen kanske har en kyrka som man knappt använder. Då kanske det är bättre att ha en högre premie för den kyrka som man faktiskt använder, säger Patrik Olsson.

De kyrkor som är byggda 1946 eller senare kan försäkras enligt fullvärdet, eftersom de anses vara byggda enligt moderna byggmetoder.