Flyktingvågen från Ukraina har inte blivit lika stor som befarat. Det gör att regeringen nu backar från sitt förslag i vårändringsbudgeten om att ta 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten till flyktingmottagande i Sverige.
Enligt ett besked från biståndsminister Matilda Ernkrans blir nu avräkningen till Sida 1,3 miljarder kronor lägre. Dessa medel ska säkra stora delar av finansieringen av biståndet till civilsamhällesorganisationer, mänskliga rättigheter och satsningar på demokrati och hållbar utveckling.
Enligt Matilda Ernkrans kan avräkningen på biståndsbudgeten bli ännu lägre om Migrationsverket sänker sin prognos för flyktingmottagande ytterligare.
Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, är tacksam för regeringens beslut och ser det som ett steg i rätt riktning.
– Det är en lättnad för oss, eftersom vi annars hade tvingats sänka anslagen till våra partners, säger han till Kyrkans Tidning.
Lena Ingelstam, generalsekreterare för biståndsorganisationen Diakonia,välkomnar att 1,3 miljarder kronor nu går tillbaka till biståndet, men tycker att regeringen måste gå längre.
– Detta är bara 1,3 miljarder kronor av de 9,2 miljarder som man tagit från biståndsbudgeten, säger hon.
Biståndsdebattören Henrik Westander har räknat på relationen mellan storleken på flyktingvågen och avräkningen från biståndsbudgeten. Enligt hans beräkningar borde 5,6 miljarder kronor nu återföras till biståndet, inte enbart 1,3 miljarder.
Erik Lysén och Lena Ingelstam tycker båda det är rimligt att mer pengar återförs.
– Nu är det framförallt stödet till civilsamhället som får finansiering igen, men klimat och miljö, och områden som Afrika och Latinamerika, drabbas av kraftfulla nerskärningar, säger Erik Lysén.
Lena Ingelstam är i grunden kritisk till att avräkningarna gjorts överhuvudtaget.
– Det drabbar väldigt hårt globalt. Om regeringen menar allvar med att vilja ha ett effektivt och trovärdigt svenskt bistånd borde man arbeta för att ta bort OECD-DACs regel om avräkningar eller åtminstone inte använda sig av den, säger hon.
Hon menar att till exempel utsatta barn och kvinnor nu mer än någonsin behöver stödet från Sverige, och att 1,3 miljarder kronor då inte förslår.
– Det är ju positivt att civilsamhället prioriteras men huvuddelen av avräkningarna består. Jag tror också att regeringen gör så här nu för att lugna oss biståndsorganisationer, så att vi slutar protestera mot avräkningarna på biståndet. Men beslutet att ta från biståndet är fortfarande helt fel så vi måste fortsätta protestera.
Erik Lysén tycker också det är orimligt att avräkningar görs på biståndsbudgeten. Han menar att det i förlängningen drabbar partnerorganisationer i hela världen som får svårt att planera sin verksamhet när budgetramarna ändras med kort varsel.
– Det är ett systemfel som skapar stor osäkerhet och mycket merarbete.
Erik Lysén mötte under onsdagen biståndsminister Matilda Ernkrans och framförde då sina synpunkter.
– Vi var överens om att den här typen av ryckighet bör undvikas. Jag vill se andra sätt att hantera sådana snabba svängningar, en beredskapsfond borde byggas upp som kan användas vid kriser. Då behöver inte biståndsbudgeten belastas, säger han.
