Enkäten har besvarats av 350 ekonomer i Svenska kyrkans pastorat och församlingar.
Mer än varannan, 54 procent, svarar att ekonomin blir sämre de närmaste tre åren än i dag. Var tredje ekonom svarar att den blir ungefär som nu. Men bara 4 procent svarar att ekonomin blir bättre än idag. Det är en klart mer pessimistisk bild än för ett år sedan.
Då svarade 44 procent att ekonomin blir sämre än i dag och 40 procent svarade ungefär som nu.
– Med uttunning och färre medlemmar kommer vi att få sämre ekonomi varje år framgent, säger Lennart Johansson, kanslichef i Ängelholms församling.
Samma bedömning gör Kristina Peterson, arbetsledare för Luleå stifts servicebyrå i Umeå.
– Färre medlemmar framöver innebär mindre intäkter. Vi behöver arbeta med kostnaderna för att minska dessa, säger hon.
I många fall är det ökade kostnader för fastighetsunderhåll som förmörkar synen på framtiden. Hälften av dem som räknar med ökande kostnader pekar på fastighetsunderhållet som den tyngsta biten.
”Med minskade intäkter, måste vi se över personal och fastigheter, så att vi blir mer effektiva”, enligt Norra Gotlands pastorat.
En snarlik bedömning gör Södra Lapplands pastorat, på grund av mindre intäkter genom utträden och utflyttning. Därför räknar det med att minska fastighetsbeståndet och de kostnader detta medför.
– Vi hyr just nu ut en av våra fastigheter, vi har ett treårigt hyresavtal. Framöver kommer vi att försöka titta på lokalutnyttjandet och se om vi kan utöka det på något sätt, säger Ingegerd Oad, förvaltningschef i Partille församling i Göteborgs stift.
Att ha många kyrkobyggnader är en stor belastning för många församlingar och pastorat.
”Eftersom vi enligt lag måste vårda dem har vi inget val annat än att fortsätta göra det”, svarar Tystbergabygdens pastorat med fem kyrkor och bara drygt 1 400 kyrkotillhöriga.
”Använda sporadiskt, sälja och kallställa ...” lyder receptet från Södra Lapplands pastorat för vad det ska göra med de kyrkor som inte behövs för verksamheten.
Örebro pastorat genomför nu ett omfattande arbete för att uppnå en budget i balans. Det handlar om både att sälja fastigheter men även om att se över bemanningen några år framåt.
En annan följd av minskade kyrkoavgiftsintäkter är att församlingarna måste söka andra intäkter. Knappt hälften av församlingarna svarar att de behöver öka andra intäkter de närmaste åren. Det vanligaste svaret på vilka inkomster det handlar om är räntor och andra finansiella intäkter. Men också hyresintäkter från fastigheter, avgifter och bidrag är vanliga svar.
Det råder en stor samsyn bland ekonomerna om att den framtida ekonomin kommer att ställa stora krav på församlingarna.
– Vi är högst medvetna om att vi behöver ställa om verksamheten och bedriva verksamhet som får finansiering på annat håll än via kyrkoavgift, säger Klas Roos, kyrkokamrer i Osby församling i Lunds stift, som redan driver både förskola och fritids i egna lokaler.
– Med bra framförhållning, långsiktig planering och effektivt resursutnyttjande går det att skapa goda förutsättningar trots befarad sämre ekonomisk utveckling kommande år, säger Roger Arvids, kyrkokamrer i Leksands pastorat.
Mer satsningar på fastighetsunderhåll och diakoni - men färre gudstjänstsatsningar 2019 jämfört med 2018.
