Alternativ för Sverige vill ställa upp i kyrkovalet nästa år

Gustav Kasselstrand på torgmöte inför EU-valet 2019. Foto: TT

Det högerextrema partiet Alternativ för Sverige har ansökt om att få registrera sitt namn som gruppbeteckning för att ställa upp i kyrkovalet nästa år. Beslutet om detta tas av kyrkostyrelsens arbetsutskott i nästa vecka.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Kyrkovalet
Gustav Kasselstrand på torgmöte inför EU-valet 2019. Foto: TT

För att kunna registrera en gruppbeteckning i kyrkovalet krävs minst 300 namnunderskrifter av personer som är röstberättigade i kyrkovalet.

 - Kyrkostyrelsen fattar beslut om de får ställa upp, säger Nils Warmland, administrativ chef för kyrkomötet.

Det enda skäl som anges i kyrkoordningen för att avslå en begäran om registrering av gruppbeteckning, är om det anses finnas en risk att namnet förväxlas med en annan nomineringsgrupp.

- Det gäller då inte enbart val till kyrkomötet, utan bedömningen görs också utifrån förväxlingsrisk med grupper på lokal nivå. Kyrkostyrelsen prövar också om det ansökta namnet av annan anledning kan vara olämpligt, säger Nils Warmland.

Han betonar att ärendet handlar alltså inte om gruppens innehållsliga profil, till exempel teologisk eller ideologisk grundhållning.

I kyrkomötet finns inget som motsvarar riksdagens småpartispärr på fyra procent. 

 - För att komma in i kyrkomötet räcker det att nå upp till det röstetal som krävs för att nå ett mandat, och det är cirka 0,4 procent av de avgivna rösterna. Det varierar alltså beroende på hur många som röstar, men det handlar om storleksordningen 3500–4000 röster, säger Nils Warmland.

Vid riksdagsvalet 2018 fick Alternativ för Sverige 20 290 röster, vilket motsvarar 0,31 procent av alla röster i valet. De driver bland annat frågan om storskalig "återvandring" från Sverige.

Kyrkans Tidning har sökt Gustav Kasselstrand, ordförande i Alternativ för Sverige. Men han vill inte ge några kommentarer innan gruppens ansökan har behandlats av kyrkostyrelsen.

Elva nomineringsgrupper har mandat i kyrkomötet bland de 249 valda. Dessutom sitter två ledamöter som väljs indirekt av utlandsförsamlingarna

Sverigedemokraterna ställde upp i kyrkovalet första gången 2001 och fick då 6 563 röster, 0,8 procent av rösterna vilket då gav dem två mandat i kyrkomötet och ett mandat i stiftsfullmäktige i Lunds stift och flera platser i lokala kyrkofullmäktige.

Några grupper ställde upp i förra valet utan att komma in i kyrkomötet. Det var till exempel nomineringsgruppen Gröna Kristna som fick 1 598 röster, 0,17 procent av alla röster i kyrkomötesvalet, som 2017 lockade 984 000 röstande vara 968 400 avgav giltiga röster.