Tidigare i år började en kyrkoherde ett vikariat utan att arbetsgivaren kände till att hen var under prövotid med krav på samtal hos biskopen. När domkapitlet i stiftet fattade beslut om prövotiden gick informationen som brukligt är till samtliga domkapitel i Sverige. Men eftersom prästen i detta fall enbart sökte ett tremånadersvikariat gjordes ingen behörighetsprövning när hen sökte nytt jobb.
Arbetsgivaren i det aktuella fallet säger till Kyrkans Tidning att man beslutat ändrat rutinerna och kommer framöver att kräva behörighetsprövning även vid kortare vikariat. Enligt uppgifter till Kyrkans Tidning kan hela Svenska kyrkan komma att införa samma regler, men Svenska kyrkans generalsekreterare Helén Ottosson Lovén säger att det inte finns något sådant förslag och att kyrkostyrelsen inte tagit ställning till frågan.
– Kontroll ska inte enbart göras mot belastningsregistret för att undersöka om jobbsökanden dömts för något brott. Vi bör även få kännedom om domkapitelbeslut, som erinran eller prövotid. I det här fallet har prästen fått lämna sitt vikariat, säger arbetsgivarrepresentanten.
Domkapitlet utreder om en präst eller diakon följer vigningslöftena. De tre möjligheterna till påföljd är avkragning, treårig prövotid eller en skriftlig erinran. En utredning kan också leda till avskrivning av ärendet.
Domkapitlet gör behörighetsprövning när kyrkoherde, komminister och diakon ska tillsättas. Sex månader är brytpunkten för behörighetsprövning vid tillsättning av vikarierande komminister eller diakon, tre månader för kyrkoherde. Den nya regeln gäller både präster och diakoner och innebär att behörighetsprövning måste göras oavsett längd på vikariatet.
