Anställda vill skapa ett jättepastorat

Härnösands stift har både genomfört och står inför ett stort antal pastorats- och församlingssammanläggningar de kommande åren. Indelningen av dagens fem kontrakt med 36 pastorat och församlingar kommer att fortsätta förändras.

Det är i detta läge som arbetslaget i det nuvarande pastoratet vill agera.

Kyrkoherde Christina Thernsjö har erfarenhet av bland annat fem tidigare församlings- och pastoratssammanläggningar. I juni i fjol lämnade hon pensionärspromenaderna med hunden för att ta sig an Södra Jämtlands pastorat.

– Nu är det dags att ta ett mycket större och modigare grepp som bär långt in i framtiden. I stället för att vi i Södra Jämtlands pastorat inom något år ska gå samman med en eller två enheter och sedan efter ytterligare några år göra samma sak igen, ska vi göra detta hållbart.

– Vi ska skapa ett framtidspastorat med tanke på kyrkotillhöriga, ekonomi, relevant kompetens kring fastigheter, personalfrågor, arbetsmiljö och kommunikation. Vårt förslag är: låt hela kontraktet bli ett pastorat!

77 fastigheter, varav tio kyrkor och elva kyrkogårdar, ingår i Södra Jämtlands pastorat som har 5 046 medlemmar. 25 personer utgör arbetslaget. Tre av prästerna är pensionerade men jobbar ändå. I dagarna fyller junioren 65 år. Till de två utannonserade prästtjänsterna har ännu ingen sökt. Rekryteringar till andra tjänster är också utmanande.

Christina Thernsjö får fyra, fem utträdesansökningar i veckan och här i Sveriges verkliga glesbygd anser hon större strukturgrepp helt nödvändiga för att slippa göra ytterligare en sammanläggning om endast ett par år igen.

Hennes, och numera även arbetslagets, förslag är ett pastorat som omfattar hela Södra Jämtland-Härjedalens kontrakt. I dag består kontraktet av 22 församlingar som samverkar i sex pastorat.

– Vår lösning skulle hålla längre och med vår modell skulle den lokala förankringen vara djup. En sammanslagning kostar oerhörda resurser, både i fråga om personal, pengar och förtroendevaldas engagemang. Vi kan inte fortsätta hantera människor som vi gjort, med oro om framtiden, och hela tiden ägna oss åt organisation. Den grundläggande uppgiften tappas bort i allt detta!

– Alla församlingsvårdande funktioner måste prioriteras. Organisation och administration är ju enbart stödfunktioner till det som vi ska ägna oss åt. I glesbygden är så mycket borttaget och nedmonterat, men Svenska kyrkan borde åtminstone finnas kvar.

Arbetslagets förslag innebär:

• Hela det nuvarande kontraktet, Södra Jämtland och Härjedalen, bildar ett eget pastorat med ett kyrkoråd.
• Varje nuvarande pastorat fortsätter som församling med bibehållet namn: Södra Jämtlands församlingar (som omfattar till exempel Oviken, Klövsjö, Hackås och så vidare), Härjedalens församlingar. Ett församlingsråd för varje enhet.
• Varje del har sin församlingsherde och motsvarande församlingsvårdande personal som finns på respektive plats. Församlingen är den primära enheten, och där placeras även resurserna så att den grundläggande uppgiften kan skötas.
• För övriga arbetsuppgifter, som fastigheter och lönekontor, kan ett huvudkontor finnas i Brunflo – där de flesta medlemmarna finns.
• Kyrkoherden har sitt säte i Brunflo och ett övergripande ansvar för hela pastoratet, i samverkan med kontraktsprosten.
• En komminister kan på kyrkoherdens uppdrag utses till resurs för både kyrkoherden och kontraktsprosten i arbetet med att hålla samman pastoratet. Ungefär som en stiftsadjunkt fast på pastoratsnivå.

– Enligt förslaget skulle kyrkoherden samla församlingsherdarna med personal med jämna mellanrum för att utvärdera och nyorientera sig. Mellan träffarna skulle kyrkoherden och församlingsherdarna mötas på huvudkontoret i Brunflo i en ledningsgrupp där även kontraktsprosten finns, säger Christina Thernsjö.

Runt fikabordet har hon samlat en handfull medarbetare. För- och nackdelar vägs mot varandra. Stora geografiska avstånd bryts mot effektivitet och fokus på grundläggande uppgifter.

– I grunden finns inget gott med centralisering, det är i stället en reaktion på realiteter. Att komma längre och längre från människorna leder till fler utträden, säger Per Nilsson, komminister.

– Men jag tror att de ideella kommer att spela en större roll för församlingen i framtiden. Den dynamiken kan tillföra oss anställda mycket.

Jim Zachau, församlingsassistent, tror på ett större perspektiv för pastoratet:

– Fördelen med det här förslaget är att vi slipper omorganisera oss ganska snart igen och kanske kan vi få hjälp med rekryteringen som är en av de riktigt svåra utmaningarna här. Det är viktigt att vi behåller arbetslaget på orten för att upprätthålla närheten till medlemmarna.

Conny Lindahl, kyrkogårdsföreståndare, tror att ett större grepp är nödvändigt:

– Samtidigt är närheten det allra viktigaste. Vi i verksamheten möter ju församlingsborna och det är den lokala närvaron som är helt central för oss.

Monika Flaming, kyrkokamrer, säger att ekonomin i Södra Jämtlands pastorat är god. Budgeten är i balans.

– Att slås samman med ett pastorat med högre kyrkoavgift skulle inte alls vara bra. Jag tror att varje ingående enhet måste fortsätta vara sin egen ekonomiska enhet. Kyrkoavgiften måste gå tillbaka till verksamheten i urspungspastoratet eller församlingen, säger hon, väl medveten om att ett pastorat är en egen ekonomisk enhet i dag. Men hur det kommer att se ut framöver, får framtiden utvisa.

Christina Thernsjö:

– Om pastoratet omfattar hela kontraktet blir antalet medlemmar drygt 31 000. Då kan pastoratet bära sina egna kostnader utan att medlemsavgiften blir väldigt hög.