Antisemitismen ökar - men det finns hopp

Aron Verständig får regelbundet höra om personer som undviker att visa sin judiska tillhörighet. Foto: Marcus Gustafsson

Antisemitismen ökar i Sverige, och allt fler judar drar sig för att berätta vilka de är. Aron Verständig, ordförande i judiska centralrådet tror på en framtid för det judiska Sverige, men ser tuffa utmaningar framåt.

Att kliva innanför dörren till det judiska kulturhuset Bajit, som rymmer ett bibliotek, en skola, ett kafé och en synagoga borde inte behöva en rigorös säkerhetsapparat. Men likväl har jag och fotograf Marcus Gustafsson passerat två beväpnade poliser innan vi ens kommit fram till porttelefonen där vi först måste identifiera oss. Och sedan, när det är klart, passera genom en säkerhetsspärr.

Väl där inne väntar Aron Verständig, ordförande i judiska centralrådet.

– Det är tyvärr vår vardag, konstaterar han och utvecklar:

– På 90-talet, när jag gick i skolan, hade vi också vakter, så det är inte nytt för oss. Men situationen har förvärrats de senaste åren.

Antisemitismen ökar

Flera undersökningar de senaste åren har pekat på att antisemitismen ökat, både i Sverige och Europa. Inte sällan kan det kopplas till vad som händer i Israel, världens enda judiska stat.

– Det är väldigt tydligt att det inte dras några större skiljelinjer hos vissa, säger Aron Verständig.

En händelse vid en demonstration mot Israel i samband med den 7 oktober kommer upp i samtalet.

En talare förklarar att dödandet av palestinier ligger i deras (judarnas) gener. Den gamla antisemitiska myten om ett blodtörstigt folk som inte bryr sig om sin omgivning torgförs öppet i Sverige 2024.

– En sådan vidrig händelse visar på den avgrundsdjupa klyfta som finns i förståelsen av vad som är antisemitism och vad som är legitim kritik av Israel. Men tyvärr har det funnits antisemitiska element i protesterna från start. Direkt efter massakern den 7 oktober firades den på gator i Malmö. Det var otroligt respektlöst, förklarar Aron Verständig.

Annan verklighet

När attacken, som specifikt riktades mot just judar, inträffade fanns kanske annars förhoppningar om en större förståelse.

Men verkligheten verkar vara en annan. När EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) nyligen genomförde en jämförelsestudie angående antisemitism före och efter den 7 oktober 2023, framgår att antisemitismen skjutit i höjden – från redan höga höjder.

Antisemitiska attacker har ökat med cirka 400 procent, visar den kompletteringsundersökning som gjordes med tolv judiska organisationer i EU.

Vill emigrera

Men redan ”grundundersökningen”, som gjordes före oktober 2023 visade på ökad oro. 8 000 judar i 13 EU-länder ingick i studien där 80 procent av respondenterna uppgav oro för sin egen eller närståendes säkerhet. Lika många undvek regelbundet att bära symboler som kan identifiera de som judar på offentliga platser. 40 procent övervägde också att emigrera. Ofta är det då USA eller Israel som gäller.

Verständig ser trenden också i Sverige, även om det finns gradskillnader.

– Vi vet att det skett flera incidenter och att det finns en rädsla för hot och hat. Inte minst i skolmiljöer. Men vi har inte sett någon större utflyttning av judar från Sverige det senaste året, menar han.

Intresse för judisk kultur

Det finns också en hel del ljusglimtar.

– Det finns ett stort intresse för judisk kultur och utbildning. Våra förskolor och skolor är fulla, och vi ser ett ökat engagemang bland både judar och ickejudar som vill lära sig mer om den judiska traditionen, berättar Aron Verständig med glädje.

Och konstaterar att även om han menar att ”delar av civilsamhället” blandat ihop staten Israel och judar i Sverige, har statsmakten och myndighetssverige varit vad han säger ”enade” mot antisemitismen.

Stått enade

Aron Verständig får regelbundet höra om personer som undviker att visa sin judiska tillhörighet, skolungdomar som ligger lågt i rädsla för att utstå hot och hat.

Men till skillnad från en del i andra länder ser Verständig ljust på att den svenska regeringen stått enad mot antisemitism i landet.

– Så länge vi har ett starkt stöd från politiken och en tydlig rågång mot antisemitism, finns det hopp för framtiden, säger han.

Stark framtid

2025 markerar också 250 år sedan den första juden fick rätt att bo i Sverige utan att behöva konvertera. Aron Isak.

– Vi har en lång historia i Sverige, och trots de utmaningar vi står inför ser jag en stark framtid för det judiska livet här. Om vi lyckas hålla samman och erbjuda ett brett judiskt liv, där människor kan vara judar på olika sätt, då tror jag att vi kommer att fortsätta växa, avslutar Aron Verständig.

Fotnot: Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Sändaren. 
HÄR kan du lyssna på hela samtalet:

Fakta: Judiskt liv i Sverige

● 1775: Aron Isak blir den första juden som får rätt att bosätta sig i Sverige utan krav på konvertering till kristendomen.

● Judiska rättigheter: Judar fick efterhand fler rättigheter, även om begränsningar för religiös och yrkesmässig frihet fanns under lång tid.

● Första synagogan: Stockholms stora synagoga invigdes 1870 och är fortfarande en central plats för judiskt liv.

● Förintelsen: Svenska judar drabbades inte direkt av Förintelsen, men Sverige tog emot många judiska flyktingar under och efter andra världskriget.

● Judiskt liv i dag: Det finns etablerade judiska församlingar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Nordvästra Skåne, med ett rikt kulturellt och religiöst liv.

● 2025: Sverige firar 250 år av godkänt judiskt liv med flera stora jubileumsaktiviteter.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.