Tidigare i veckan sa ärkebiskop Antje Jackelén i en intervju i tidningen Dagen att systemet med nomineringsgrupper kopplade till politiska partier principiellt sett är en anakronism och att det mest konsekventa vore att inte ha nomineringsgrupper med partipolitisk anknytning.
– Att vi har nomineringsgrupper som har partipolitisk anknytning har att göra med vår historia som statskyrka, hade vi börjat från noll nu så hade vi knappast haft ett sådant system, säger ärkebiskopen till Kyrkans Tidning.
Betyder det att du tycker att det är ett förlegat system som behöver förändras?
– Det har jag inte sagt. Det är det systemet vi har och det har både styrkor och svagheter. En styrka är att vi genom alla tider har haft förtroendevalda i vår kyrka som brytt sig om kyrkans väl och haft goda kunskaper om det demokratiska hantverket.
Tror du att det kommer bli annorlunda i framtiden?
– Vi har sett en tendens till att de politiska partierna har lossat banden till nomineringsgrupperna. Jag vill inte sia om framtiden, men så har utvecklingen varit hittills.
Kyrkostyrelsens andre vice ordförande Daniel Tisell (C) håller med om att systemet är ett arv från Sveriges historia.
– Jag tar fasta på att ärkebiskopen ser vad vi gett av ett demokratiskt tillskott.
Han tror inte att de politiska partierna kommer försvinna inom den nära framtiden.
– Jag tror vi fortfarande har väldigt mycket att bidra med, både Centerpartiet och Socialdemokraterna, med den folkrörelsetradition och den koppling till kyrkan som vi har. Jag kan ha åsikter om Sverigedemokraterna, både utifrån värderingar men också utifrån sättet de arbetar. Men sådana är spelreglerna.
– Jag tycker det blir lite mer diffust med de grupperingar som har lösa partipolitiska kopplingar. Vad står de för egentligen, har de politiska värderingar?
Socialdemokraternas gruppledare i kyrkomötet Jesper Eneroth tycker att de politiska partierna har en naturlig plats i kyrkopolitiken.
– Vår lutherska kyrka betonar lekmannainflytandet, det allmänna prästadömet. Kyrkan har gått före det allmänna demokratiska systemet och jag ser inte på något sätt ett problem med att vi är tusentals kyrkligt aktiva som också är aktiva i socialdemokratin.
– Vi förklarar vad vi tycker och vad vi vill. Jag ser det snarare som en styrka där det annars kan finnas en svårighet för medlemmarna att veta vad det faktiskt är man får för sin röst.
Han säger att så länge som väjarna ger Socialdemokraterna mandat kommer man att ställa upp i kyrkovalet.
– Om vårt inflytande ökar är upp till medlemmarna. Vi står upp för de direkta valen till skillnad från exempelvis Posk som vill frånta medlemmarna rätten att utse sina representanter.
Daniel Engström (SD), ersättare i kyrkostyrelsen, säger att Sverigedemokraterna ”i den bästa av världar” inte skulle behöva ställa upp i kyrkovalet som ett organiserat parti.
– Vi har resonerat som så att så länge Socialdemokraterna har den starka ställning de har i kyrkan och använder den som en megafon för sin partipolitik anser vi att vi måste finnas med som en socialkonservativ motpol.
– Men skulle vi öka och få mer inflytande har vi inte som ändamål att gå in med vår partibok för att förändra kyrkan. Vi ska förvalta tillsammans med en socialkonservativ grund.
