Psykologen: Så bemöter du klimatångest

Allt fler människor bär på en ångest för klimatet. Enligt en studie från 2021 upplevde sex av tio ungdomar 16–25 år stor eller extremt stor rädsla för klimatet. Den siffran lär inte vara mindre i dag. 

Kyrkans roll i klimatångest

Svenska kyrkan har en viktig uppgift att möta den oron, anser Claes Hedström, handläggare för Färdplan för klimatet på kyrko­kansliet. Nyligen medverkade han i webbinariet ”Att möta existentiell klimatångest” tillsammans med klimatpsykologen Kata Nylén.

– Jag tror att Svenska kyrkan har något unikt att ge i klimatkrisen. Det är en existentiell kris och vi har verkligen övat på att möta sorg och rädsla och prata om svåra saker. Det är inte jättemånga aktörer som kan erbjuda det, säger han.

Som kyrka har vi också ett särskilt hopp till att Gud är skaparen som vill liv, tillägger han.

Uppmuntra till att agera

Han ser det som en flerstegsraket. Först och främst kan man ge utrymme för människor att prata om känslorna och det som skaver, utan att behöva ha alla svar.

I nästa steg kan man stötta människor att faktiskt agera. 

– Det kan vara allt från att ordna kurser i att odla tillsammans till stora klimatmanifestationer. 

Man kan också prata mer om klimatfrågan i de verksamheter som redan finns, till exempel i gudstjänsten. 

– Där kan man också tillsammans måla framtidsbilder av det goda livet, hur vi ska leva våra liv och hur skapelsen kan återupprättas. 

Världen känns osäker 

Det man kallar klimatångest, eller eco anxiety, är samma typ av känslomässiga reaktioner som människor får när det är krig nära, eller när världen runt om känns väldigt osäker. Det berättar Kata Nylén, leg psykolog och medlem i nätverket Klimatpsykologerna. 

I forskningen har begreppet kommit att bli ett samlings­begrepp för ett spektrum av en massa olika känslor som väcks. Förutom ångest innehåller begreppet till exempel ilska, sorg, oro, skuld, rädsla, skam och maktlöshet. 

– Det är helt rimliga känslor att känna när man verkligen tar in vår omvärld, de risker vi står inför och det skav som finns, säger hon.

Ångesten kan bli motivation

Kata Nylén betonar att det inte är dåligt att ha dessa känslor – tvärtom kan det vara bra. 

– Känslorna är inte farliga eller fel. De ger oss information om att något inte står rätt till och motivation att göra något åt det. Men då behöver vi också stöd av människor omkring oss. 

Människor måste få tillåta sig att känna känslorna och hjälp att engagera sig, enligt Kata Nylén. Man behöver en tydlig riktning och göra något så att man känner att man bidrar till förändring. Men det som verkar vara nyckeln för att samtidigt må bra är att man har mycket socialt stöd, betonar hon. 

Viktigt att kunna pausa 

Kata Nylén brukar använda bilden av en glassbägare med tre glasskulor i, för att visa hur man kan möta människor med klimatångest. Den första glasskulan innehåller hjälp att reglera och hantera sina känslor. 

– Prata om känslorna och bekräfta att det är rimligt att känna så, och att de inte är farliga.

Den andra kulan handlar om att träna på att återhämta sig. Man måste pausa från nyheterna ibland och bara ha roligt, kanske dansa eller gå på fest.

Den tredje glasskulan verkar vara särskilt viktig.

– Agera! Försök få till en förändring – men tillsammans med andra. Vad man än gör så behöver man göra det tillsammans, inte ensam, visar studier.

Så sker förändring

Här kommer alltså bägaren in, den som bär och omsluter glasskulorna: det sociala stödet.

– Glasskulorna är inget att ha om inte skålen, det sociala stödet, finns.

Stödet kan vara grupper eller forum där man får träffa andra och kan diskutera hur man kan förändra något.

Man brukar ju säga att hopp är ett verb, påpekar hon – man gör hopp när man arbetar tillsammans mot ett mål.

– All typ av förändring har skett genom att människor sluter sig samman. När man skapar en form och möjlighet och gör saker tillsammans så blir det förändring, säger hon.