Åtta tips: Så kommer ni i gång med klimatarbetet

– En del fastnar i frågor som om hur just den här plasten ska återvinnas eller om den eldas upp ändå, eller om det är bättre att köpa ett ekologiskt odlat äpple från Argentina eller ett vanligt svenskt, säger han.

Han tycker att det är bättre att bara börja göra något, än att fundera för mycket över strategier. För att komma i gång handlar det om att enas om de stora sakerna – och de är inte så svåra att hitta om man höjer blicken. 

– Kör man fast i detaljerna är det bara att gå förbi dem. Fastna inte i finliret. 

Viktigt är också att arbetet för hållbarhet inte betraktas som en separat del, något som bara berör några. Per Rosenberg vill se omsorgen om klimatet speglas i all verksamhet.

– Det är inte bara teknik, bilar och olja, utan fundamentala frågor som vi behöver bearbeta och prata om. Om arbetet ska lyckas får det inte bli ett projekt för någon eller några intresserade, utan hela klimatarbetet är ett utflöde av vad vi är som kyrka.

Konkreta saker att titta på finns inom framför allt fyra områden: fastigheter, transporter, mat och kyrkogård. Här är några av Per Rosengrens tips:

Innan man ens börjar titta på hur byggnaderna värms upp, är det värt att undersöka hur de används och vad som behöver värmas upp alls.

– Dels se vilka byggnader som behövs, dels se till att de inte står uppvärmda när de inte används. Styra uppvärmningen och även styra bokningarna, så att vi bokstavligen inte eldar för kråkorna. Kanske kan man till och med samlas någon annanstans på vinterhalvåret.

Välj grön el eller miljömärkt el, eller åtminstone så mycket el från förnybara källor som möjligt.

I andra hand är det dags att inleda ett systematiskt arbete för att se om det går att i någon mån bli självförsörjande. Många pastorat arbetar med solel i någon form, vissa stift har köpt andelar i vindkraft.

Knepet är att inte stirra sig blind på kyrktaken när det gäller Per Rosenberg, även om de ”råkar vara väldigt lämpliga, jättestora tak i söderläge”.

– Vi har så mycket andra fastigheter, som inte är kulturmärkta. Och mark. Fler och fler upptäcker att det är lönsamt att bygga solceller på marken.

I stora städer används kyrkorna ofta så mycket att det inte finns så mycket att hämta.

Där kan i stället belysningen vara en energibov, särskilt vintertid.  - Fasadbelysningar är till exempel ofta gamla och inte särskilt energieffektiva.

Första steget mot hållbarhet när det gäller transportmedel är det enklaste, säger Per Rosenberg.

Bli bättre på samåkning och använd allmänna kommunikationsmedel. En tydlig policy gör det enklare att välja rätt när man ska åka någonstans.

För de allra flesta fungerar det alldeles utmärkt att byta till elfordon eller biobränsle, menar Per Rosenberg.

– Det är klart att det finns vissa områden, som i Norrlands inland, där det kan vara svårt att klara sig med elbil. Men de elbilar vi har här i stiftet kan exempelvis gå 40 mil på en laddning. Det räcker långt för de flesta.  

Ska kyrkan uppmuntra till användning av elbilar gäller det också att ta sitt ansvar för en infrastruktur för att ladda dem, menar Per Rosenberg.

Flera församlingar har installerat laddstolpar invid kyrkan, och Per Rosenberg har en långsiktig vision:

– Jag skulle vilja se ett nytt slags kyrkbacke, med laddstolpar, parkering och wi-fi från kyrktornet. Då skulle man inte behöva GPS, utan såg man ett kyrktorn skulle man veta att det fanns en laddstolpe där.

Maten kanske inte är en av de största klimatpåverkarna räknat i koldioxidutsläpp, medger Per Rosenberg, men den är en central del av kyrkans varande.

Men vi ska inte underskatta det symboliska värdet i rättvist kaffe och ekologisk mat. Det kan bli en del av klimatarbetet som berör alla på enklast möjliga sätt.

– Det vi äter och dricker är något handgripligt som alla kan relatera till. Mat och kaffe är i centrum för det sociala umgänget och det finns många husmödrar och värdar i församlingarna som är jätteduktiga på att lyfta de här frågorna.

En fördel är att den del av klimatarbetet som kopplas till gemensamma måltider och kyrkkaffe kan inkludera även de som känner att fastighetsfrågor och uppvärmningslösningar går dem över huvudet. – Äter gör vi ju allihop, även de som annars kan känna att de tekniska frågorna inte berör dem.

Ett nytt tänk kring förvaltningen av kyrkogården kan också bidra till en långsiktig hållbarhet. Inte bara genom att använda eldrivna maskiner och se över vilka fordon som används, utan också i hur man tänker kring grönskan.

– Det är ofta en intensivt skött miljö, det klipps ofta och man använder sommarblommor som ofta drivits upp i växthus.

Här finns det mycket att göra, menar Per Rosenberg. Han nämner Kalmar som ett exempel där man har arbetat medvetet med alternativa skötselmetoder på kyrkogårdarna. Bland annat genom att klippa mer sällan, använda mer perenner och att använda sig av ängsväxter.

– Det kan ta ner klimatbelastningen något väldigt.