Calle Skoogh dog i början av april efter en stroke, 85 år gammal. Ammi Valfridsson skrattar lite då hon berättar om sin sociala och utåtriktade pappa.
– Vår pappa höll sig alltid framme, han uttalade sig till exempel i tidningar, och hade till och med en liten roll i en film. Han hade så väldigt många vänner. Han jublar nog i sin himmel nu, när också TT ringer och vill höra om hans begravning, säger hon kärleksfullt.
Calle Skoogh bodde i Gislaved, och var aktiv i samhället och föreningslivet.
– Det skulle nog komma minst 150 personer på hans begravning om det hade varit som vanligt.
Fast det är ju inte som vanligt nu. Det råder begränsningar på 50 personer för sammankomster, och någon vanlig, stor och välbesökt begravning var inte att tänka på.
Men det hade blivit konstigt att ta farväl av en sådan person som Calle Skoogh om bara den allra närmaste kretsen fått delta, tyckte familjen.
– När begravningsbyrån föreslog livesändning så nappade vi direkt.
Under själva akten var de 22 närmaste personerna med i kyrkan, alla de andra kunde se begravningen på nätet i direktsändning.
– Begravningsbyrån filmade med mobiltelefon, och som jag förstått det var kvaliteten bra. Men jag tror att det här är framtiden. Det kommer nog att finnas inspelningsutrustning i kyrkor och samlingslokaler framöver.
Bara de som anmält sig kunde titta, så begravningen var inte för alla på nätet. Det var viktigt, särskilt för äldre släktingar, tycker Ammi Valfridsson.
Hon berättar att de pratade i förväg med de äldre släktingarna, och såg till att de hade hjälp med tekniken, och också hade sällskap då begravningsceremonin direktsändes. De satt tillsammans med sina barn, berättar hon.
– De tyckte att det kändes bra att få delta, även om det var så här. De hade inte kunna vara med annars, några är över 90 år.
Just att de inte satt ensamma och tittade var viktigt, tyckte Ammi Valfridsson.
– Det är ju att dela sorgen som begravningar är till för. Det skulle kännas oerhört tragiskt att sitta ensam, tror jag.
