Fram till för 15 år sedan var det bara någon enstaka procent av de avlidna som gravsattes utan att få en ceremoni. I dag sker runt var tionde begravning utan känd ceremoni.
Begravningar utan ceremoni kallas också direktare och innebär att kroppen skickas direkt från bårhuset till krematoriet eller, vid kistbegravning, till gravplatsen.
2024 valde 14 procent av Fonus kunder begravning utan ceremoni. Det är en ökning med 72 procent sedan 2016. Den största ökningen skedde under pandemin men trenden har fortsatt sedan dess, enligt Fonus.
– Ceremonin har en viktig rituell betydelse, särskilt för de anhöriga, och därför oroar det mig att allt fler väljer bort den helt och hållet, säger Conny Solberg, Fonus presstalesperson, i ett pressmeddelande.
Sorgeprocessen påverkas
Han säger att det finns risk för att sorgeprocessen påverkas negativt när ceremoni uteblir.
– Att få ta ett avsked är för många viktigt för att kunna hantera en förlust, men ändå ser vi en utveckling där döden i allt högre grad får ta mindre plats i samhället, säger han i pressmeddelandet.
Hos begravningsbyråerna som tillhör Sveriges begravningsbyråers förbund nådde direktarna sin topp 2020, under pandemin. Då begravdes runt 11 procent på det sättet. Sedan dess har direktarna minskat något och 2024 var 9,4 procent av begravningarna utan ceremoni.
– Jag hoppas att inbromsningen beror på att vi har pratat mycket om direktarna i branschen, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektor.
Finns alternativ
När människor ringer och säger att de inte vill ha en begravning säger Ulf Lernéus att det är viktigt att lyssna in önskemål, men också visa på att det finns alternativ.
– Vi behöver inte ha en begravning som gemene man tänker sig i kyrka eller kapell med präst, utan det finns andra typer av avskedsceremonier.
Ulf Lernéus uppfattning är att många av dem som inte ordnar någon ceremoni med hjälp av begravningsbyrå ändå samlas för någon form av avsked. Därför är han noga med att det ska kallas begravning utan känd ceremoni.
– Jag vet familjer som när de fått info om att mamma gravsatt i minneslunden, då samlas där. Eller som varit på pappas favoritrestaurang med ett ljus och ett fotografi och pratat minnen. Eller, då den avlidne varit sjuk i många år, att man redan har tagit sitt avsked och sörjt färdigt.
Fler ensamhushåll
Ulf Lernéus säger att för 15 år sedan var det socialt otänkbart att säga att man valt bort begravning. Att det sedan blivit vanligare tror han beror på två saker - nya familjekonstellationer med mer splittrade familjer och många ensamhushåll.
– Begravning har i alla tider varit ett facit hur ett samhälle ser ut och mår.
Ulf Lernéus förhoppning är att direktarna inte blir fler. Och att både begravningsbyråbranschen och Svenska kyrkan fortsätter att visa på att det finns valmöjligheter.
– Till exempel att man nu också kan ha begravningsakt med urna, gör att människor känner att det är lite enklare.
