Här är de viktigaste frågorna på det finska kyrkomötet

- Frågan om samkönade äktenskap är inte på agendan detta kyrkomöte, säger Jan-Erik Andelin är journalist på Kyrkpressen, en tidning för de svenskspråkiga inom kyrkan i Finland. Han bevakar kyrkomötet vars höstsession avslutas under fredagen.

- Frågan om samkönade äktenskap kan heller inte få ett avgörande i nuvarande kyrkomötet. Det har en konservativ lekmannamajoritet och en ändring kräver 3/4-majoritet. Prästerskapet är mera progressivt än kyrkomötet.

Konservativa har börjat ändra åsikt

Ett nytt kyrkomöte tillträder 2024, det väljs indirekt via församlingsvalet, vars valdag är nu den 20 november. Kandidatfältet bland lekmännen är så gott som 50/50 för samkönat, berättar han.

- Den största förändringen som skett i kyrkomötet är att de mer konservativa av biskoparna har börjat ändra åsikt och den mest traditionalistiska av dem går i pension i vinter. I två av stiften kan präster i praktiken genomföra samkönade vigslar utan några påföljder. Finlandssvenska Borgå stift är det ena, Helsingfors stift är det andra.

Hur påverkas kyrkans ekonomi av el-priserna och kriget i Ukraina?

- Bland annat skrinlade finska kyrkomötet planerna på att sänka församlingarnas avgifter till kyrkans centrala pensionsfond. För ett år sedan konstaterade man att det vore möjligt eftersom fonden hade svällt till över 20 miljarder svenska kronor. Men den är starkt baserad på aktier och har därför snabbt tappat ett par miljarder i värde.

Kyrkans medlemsantal i Finland sjunker snabbt, med 1,3 procent det senaste året. Men 66 procent av finländarna är fortsatt medlemmar.

- Men paradoxalt nog beräknas kyrkoskatteintäkterna i Finland fortsätta öka ännu ett par år. De som är kvar i kyrkan är demografiskt i sina "bästa år" och snittinkomsten bland dem ökar. Vi har också ett läge där pensionerna stiger 2023 med nästan sju procent på grund av inflationsindex, vilket i sin tur syns som mera kyrkoskatteintäkter. Sysselsättningsläget i Finland är också rekordbra just nu, säger Jan-Erik Andelin.

Finland inför 2023 vårdregioner, som regionerna i Sverige. Med det förändras också finländarnas skatteavdragssystem, vilket innebär att skattebasen för kyrkan växer något. Finska staten har önskat att kyrkan ska avstå från sina ökade intäkter, så att finländarnas skattebörda ska förbli neutral i regionreformen, men de flesta församlingar har valt att behålla pengarna, berättar han.

Kyrkomötet har också diskuterat missionsorganisationer. Vad handlar det om?

- Kyrkan i Finland har sju officiella samarbetspartners som bland annat kan uppbära kollekter i landets församlingar. Utöver det finns ytterligare ett 20-tal andra organisationer som får budgetmedel av vissa församlingar.

- I samband med att en åttonde missionsorganisation, ELY, har anhållit om officiell status, väcktes en debatt om att se över hela missionsfloran i Finland. Många av missionsorganisationerna är konservativa i ämbetsfrågor och i synen på hbtq. ELY är en liberalare utbrytare ur missionsorganisationen SLEY vars huvudfåra har ansett att bara män kan vara präster.