Delade meningar i Centerpartiet om lönecenter

Församlingar som inte vill ansluta sig till det gemensamma lönecentret, som ligger i Uddevalla, ska inte heller behöva betala för tjänsten, det anser 20 centerpartister. Foto: Marcus Gustafsson

Över hälften av församlingarna vill inte ansluta sig till lönecentret i Uddevalla och hälften av stiften är tveksamma till obligatorisk finansiering. I Centerpartiet i kyrkomötet råder delade meningar. 20 av c-ledamöterna kräver nu att kyrkostyrelsen backar i frågan.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Kyrkostyrelse
Församlingar som inte vill ansluta sig till det gemensamma lönecentret, som ligger i Uddevalla, ska inte heller behöva betala för tjänsten, det anser 20 centerpartister. Foto: Marcus Gustafsson

Kyrkomötet 2020 sköt fram beslutet om gemensamma administrativa system och krävde en kartläggning av församlingarnas nuvarande behov. Den visade att hela 56 procent av de församlingar som inte redan är anslutna till det gemensamma lönecentret i Uddevalla inte heller vill ansluta sig.

Enligt det förslag som kyrkostyrelsen sedan skickade ut på remiss till stiften ska lönecentret initialt vara en betaltjänst för att senast 2030 eller vid 80 procents anslutning finansieras genom den gemensamma avgiften till nationell nivå genom en höjning på ett halvt öre.

Hälften av stiften är i sina remissvar kritiska till en obligatorisk gemensam finansiering för löne- och ekonomitjänster. Man önskar en tydligare kommunikation och vill att kyrkostyrelsen tar fram former för att kommunicera direkt med den lokala nivån.

Fyra till fem stift är oroliga för en kompetensdränering av glesbygden och varnade för att lokala nivåns självbestämmande påverkas.

Nu har 20 av Centerpartiets 34 ledamöter i kyrkomötet skrivit under en debattartikel i Kyrkans Tidning där de riktar kritik mot en obligatorisk anslutning.

Vi ser en fortsättning som bygger på frivillighet, att det är upp till församlingarna att avgöra om man vill ansluta eller inte. Åsa Ingårda, ersättare i kyrkostyrelsen och initiativtagare till debattartikeln.

– Vi vill tydliggöra att vi ser en fortsättning som bygger på frivillighet, att det är upp till församlingarna att avgöra om man vill ansluta sig eller inte. Någon annan väg kan vi inte se vara möjlig, säger Åsa Ingårda som i sin roll som ersättare i kyrkostyrelsen reserverade sig mot förslaget redan vid kyrkostyrelsens möte i juni 2020. Hon är även initiativtagare till debattartikeln.

– Det blir logiskt för oss i vårt resonemang att den vägen, att erbjuda och möjliggöra för församlingar att haka på en tjänst om man själv anser att man behöver, förstås också måste utgå från att den som använder tjänsten är med och betalar för den. Den ska kunna bära sina egna kostnader.

Åsa Ingårda säger att hon är glad över att kartläggningen är gjord och att en dialog med församlingarna nu inletts, men menar att den behöver utvecklas ännu mer.

– Det är oerhört kostsamt att jobba fram förslag och sedan konstaterar vi att lösningen som presenteras ändå ligger långt ­ifrån det som församlingarna önskat. Vår enda möjliga väg framåt är att jobba för goda relationer.

Daniel Tisell (C), kyrkostyrelsens andre vice ordförande, svarar i en skriftlig kommentar till Kyrkans Tidning:

”Inom Centerpartiet har vi högt i tak och det finns olika åsikter. Jag och flera med mig står bakom förslaget på färdplan där löneservice ska vara en betaltjänst fram till 2030 eller 80 procent anslutning.”

Han säger att kyrkostyrelsens förslag inte innehåller ett krav om att alla församlingar måste ansluta sig till lönecentret. Men han tycker det är rimligt att finansieringen blir gemensam senast 2030.

”Det borgar för kostnadseffektivitet och hög kvalitet. Jag tror på ordet ’framåt’ och att ha siktet inställt på längre tid så att både små och stora församlingar kan fortsätta bedriva verksamhet utifrån de grundläggande uppgifterna i framtiden och ha bra administration, tillsammans står vi starkare.”

Fakta: Kyrkostyrelsens samverkansförslag

  • Gemensam löne- och ekonomihantering samt gemensam digital infrastruktur och it-plattform, obligatorisk, finansierad via kyrkoavgiften.
  • Frivillig stödtjänst för medlemskommunikation.