Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift, har tidigare forskat på hur barn möter Bibeln och kyrkorummet. Han ser debatten om skolavslutningen som ett exempel på samhällets förändrade barnsyn.
– Vi vet att den psykiska ohälsan ökar och hur det ser ut på sociala medier. Men vi tycker inte att barnen klarar av att sitta i ett kyrkorum och sjunga en psalm. Historiskt har man haft mycket större tilltro till barnets kapacitet.
Själv tycker Sören Dalevi att det är en självklarhet att skolan ska kunna fira avslutning i kyrkan.
– I äldre läroplaner uppmuntrades det att man skulle gå med eleverna till kyrkan. Det är först på senare år som det blivit kontroversiellt. Dessutom finns det många kursmål i dag, i religionsundervisningen men även i andra ämnen, som lätt kan kopplas till kyrkorummet. Till exempel tar läroplanen upp psalmer.
I kursplanen för religionsundervisning står att några av de vanligaste psalmerna ska behandlas i låg- och mellanstadiet. I musikämnet ska barnen i lågstadiet lära sig om bland annat nationalsången och de vanligaste psalmerna.
– Det kan faktiskt vara bra att uppfylla målen i ett verkligt sammanhang, säger Sören Dalevi.
Biskopen menar även att det utifrån församlingarnas perspektiv finns många argument för att erbjuda skolorna att fira avslutning i kyrkan. Ett argument är att alla ska få ta del av det kulturarv som kyrkorna är.
– Vill skolan vara här ska vi ställa upp. För det är hela bygdens rum. Här har hela bygden döpts och begravts.
Sören Dalevis erfarenhet från Karlstad stift är att samarbetet mellan kyrka och skola nästan alltid fungerar bra och han anser att debatten ofta får för stora proportioner.
– Skolverket har varit tydligt med att det går att besöka kyrkan. Det handlar om att kunna resonera med varandra. Man fastnar lätt i orden. Bön, välsignelse, predikan. Allt är ord. Den estetiska upplevelsen och stämningen negligeras.
I Kyrkans tidnings enkät poängterar några rektorer att kyrkan enbart används som samlingslokal, går det att se på kyrkorummet så, som vilken lokal som helst?
– Jag skulle säga att en luthersk uppfattning är det inte finns något magiskt i kyrkorummet. Gud bor inte mer i en kyrka än på en strand eller i Folkets hus. Men det är ett speciellt rum ändå, där många känner andakt. Därför vill också många vara i kyrkan.
Hur långt tycker du att församlingar ska kompromissa för att ställa upp på skolornas krav?
– Det får man se från fall till fall. Det handlar om sunt förnuft. Ibland saknas sunt förnuft i skolan och ibland i kyrkan. Jag kan förstå att det finns gränser. Men det här är ingen big deal i våra grannländer, så vi kanske kan klara av det i Sverige också.
Men var går de gränserna, om församlingen till exempel får kravet att det inte får sjungas psalmer, ska man ställa upp?
– Om jag skulle få den frågan skulle jag föra en kursplansdiskussion. Föreslå att det kanske är rimligt att uppfylla kravet om att sjunga psalmer i det sammanhang där de har sjungits i fyra, femhundra år.
