DR har undersökt arbetsmiljön i Danska kyrkan och fått svar som visar på stora problem.
– Jag har aldrig tidigare stött på en kultur och en ledningsstruktur där det finns mobbning till den här graden. Det är chockerande och fullständigt oacceptabelt, säger Kurt Klaudi Klausen till DR. Han är professor i offentligt styre på Syddansk Universitet och har följt Danska folkkyrkans styre på nära håll.
Han kallar den psykiska arbetsmiljön i Danska kyrkan “sjuk eller rutten”.
En tredjel del utsatta för kränkningar
34 procent av prästerna och 31 procent av övriga anställda svarar i DR:s enkät att de någon gång de senaste fem åren utsatts för kränkningar i samband med sitt arbete.
Kränkningarna kan vara att ha blivit hånad, tillsagd eller utskälld framför andra eller att man har hållits utanför eller ignorerats.
Drygt 3000 anställda i Danska kyrkan har svarat på DRs enkät, som skickades ut i juli månad i år. Det är också många som valt att utveckla sina svar.
“Jag tänker ibland att Jesus är ledsen för att vi inte gör något med styret i kyrkan. En dålig arbetsmiljö skapar inte en god förkunnelse.” har en anställd skrivit.
“I folkkyrkan härskar total anarki och lednings- och kommunikationsformer som ingen annan känns vid på 2000-talet: en sorts “management by fear” där ledningen inte på något sätt hålls ansvarig.” utvecklar en annan.
Lågt förtroende för församlingsråden
Det vanligaste är att kränkningarna har kommit från någon ur församlingsrådet eller en kollega som är präst.
I Danska kyrkan, precis som i Svenska kyrkan, är ledamöter i församlingsråden frivilliga som väljs vart fjärde år. Församlingsrådet är inte arbetsgivare för prästerna, men för alla andra anställda i församlingen.
Dessa anställda har DR frågat om förtroendet för församlingsrådet. 39 procent tycker att nödvändiga ledarskapskompetenser finns i låg eller mycket låg grad. 37 procent tycker att de finns viss till viss grad och bara 22 procent tycker att kompetenserna finns i hög eller mycket hög grad.
Låg grad av vägledning i uppdraget
Prästerna har DR bett gör en bedömning av i vilken grad församlingsrådet får tillräckligt med hjälp och vägledning för att utföra sina uppgifter.
38 procent tycker att detta görs i låg eller mycket låg grad. Lika många tycker att de görs till viss grad. Att detta görs i hög eller mycket hög grad tycker 19 procent.
– Församlingsråden är ju folkvalda amatörer. Det betyder att de inte har någon kompetens till att utöva det stora ansvar som de har: ansvar över medarbetare och ansvar över ekonomi, säger Kurt Klaudi Klausen till DR.
Han tror att det är den här strukturen, som funnits i över 100 år, som är huvudorsaken till den dåliga psykiska arbetsmiljön i Danska kyrkan
