Forskare: De mest sekulära i Sverige har muslimsk familjebakgrund

– År 2050 kan Sverige vara det land i Europa, utöver Turkiet, som har högst andel muslimer, säger David Thurfjell. Siffran är hämtad ur en studie av det amerikanska forskningsinstitutet Pew research

Samtidigt finns det en föreställning om att muslimer är väldigt religiösa, men de stora befolkningsstudierna missar minoriteterna så kunskapen om hur det faktiskt förhåller sig är liten. Därför har David Thurfjell och religionssociologen Erika Willander gjort tre undersökningar av religiositeten hos personer med en muslimsk familjebakgrund. En bygger på 1 300 svarande i en webbpanel, en bygger på en brevenkät och en är en fördjupande intervjuundersökning.

– Vi ville ställa nyanserade och mer subtila frågor, inte bara frågor som: Tror du på Gud? Utan också fördjupa dem: Är tron mer eller mindre relevant för dig än tidigare? Firar du religiösa högtider? Gör du det på grund av din tro eller av tradition?

Det tog lång tid att formulera frågorna, sedan genomfördes undersökningarna 2018 till 2020. Nu har materialet analyserats. Och analysen visar att svenskarna är mycket mer religiöst präglade än de själva tror.

– På frågan om de är kristna och firar kristna högtider säger många svenskar nej. Men samtidigt har vi kristna namn och vi firar jul och påsk, fast ”bara av tradition”. Vår självbild är att vi är sekulariserade. Av dem som har muslimsk familjebakgrund säger majoriteten i undersökningen att de inte tror på Gud, och att de inte firar muslimska högtider, med de firar Eid al fitr, avslutningen av fastan. Men deras sekularitet är mer genomförd än svenskarnas.

Studien visar också att de svarande med muslimsk familjebakgrund inte har sekulariserats på grund av sin vistelse i Sverige utan att de har med sig sina sekulära traditioner från hemländerna.

– Många iranier har ju flytt sitt hemland på grund av sin antireligiositet, säger David Thurfjell.

Slutsatsen är att äpplet inte faller så långt från äppelträdet. Man präglas av sin bakgrund och individen förändras inte så mycket under livet. Den förändring av värderingar som äger rum sker när en ny generation växer upp och tar till sig andra värderingar än föräldrarna.

I studien har de största invandrargrupperna från muslimska länder, Iran, Irak, Turkiet och Bosnien, kartlagts. Vissa undergrupper från framför allt Irak och Turkiet är dock betydligt mindre sekulariserade – de kristna minoritetsgrupperna.

– Nationella gemenskaper bygger på berättelser och en av de svenska berättelserna handlar om det sekulära Sverige, där religionen främst är kulturell, och utövandet en privatsak, säger David Thurfjell.

– Gruppen med muslimsk familjebakgrund är med på det sekulära tåget, gruppen med kristen bakgrund i mindre utsträckning. Sedan är frågan om det är sekularismen eller den muslimska bakgrunden som avgör om vi öppnar vår svenska nationella gemenskap eller inte.

En sak till som David Thurfjell och Erika Willander funnit i sitt material är det religiösa samfund som samlar flest personer med muslimsk familjebakgrund: Svenska kyrkan.

Det är två grupper med muslimsk familjebakgrund och som definierar sig som muslimer som svarar att de är medlemmar i Svenska kyrkan: dels kvinnor mellan 50 och 65 , dels relativt nyanlända män från mellanöstern, i åldern mellan 30 och 49 år.

– Vi har inte kontrollerat om det stämmer att de är medlemmar, men de är med i kyrkans verksamheter och det verkar inte upplevas som anmärkningsvärt eller gränsöverskridande att vara det.

– Utöver att vara en konfessionell gemenskap är ju Svenska kyrkan en kulturinstitution och en samhällsbärande institution, så det borde vara i linje med vad Svenska kyrkan vill vara.