De tog andra chansen att konfirmeras

Varannan vecka träffas gruppen som ska bli ungdomsledare i Hedvig Eleonora. I kväll står bibel­tolkning på schemat och det bjuds på korv, både för köttätare och vegetarianer. Tre av ungdomarna på plats deltog i Hedvig Eleonoras konfirmandgrupp för gymnasister.

– Vi har en stor gymnasieskola i vår församling, Östra Real, som vi har god kontakt med och framför allt lärarna larmade om att de möter många gymnasister som är väldigt stressade och längtar ­efter ett sammanhang där man får bara vara. Det klassiska vi har att erbjuda är ju konfirmationsundervisning, så vi erbjöd det, säger Olle Liljefors, präst i Hedvig Eleonora församling.

Det blev en grupp på sex äldre tonåringar som valde att gå konfirmationsundervisningen i höstas. De kom alla från olika skolor och var i olika åldrar, den yngsta 16 år och den äldsta 19.

– När man gör en sådan här satsning gör man det inte bara för vår församling, konfirmanderna kom från hela stan, säger Olle Lilje­fors.

Det fanns inte alls samma behov av att leka. Det var mer pang på.

I en vanlig konfirmandgrupp i Hedvig Eleonora brukar det vara runt 40 konfirmander, berättar Olle Liljefors. Gymnasisterna var bara sex, vilket skapade en speciell sammanhållning i gruppen. Olle Liljefors säger också att gymnasieeleverna uppvisade en särskilt törst efter att fördjupa sig i frågor om tro och kyrka.

– Det fanns inte alls samma behov av att leka. Det var mer pang på. Till och med så att de efterfrågade mer bibel­undervisning. Och som präst är ju det fantastiskt roligt att verkligen få gå in i texterna, tolka och fundera.

Wilmer Almquist, Olivia Bé Aben och Caralma Brunius bestämde sig efter konfirmationen för att bli ungdomsledare. I kväll ska de, tillsammans med de andra ungdomarna i gruppen, jobba med att tolka bibeltexten Jesus och den samariska kvinnan.

Ett ljus vandrar runt mellan deltagarna och var och en får lyfta fram ett ord från texten som de på något vis reagerat på. Olle Liljefors går sedan igenom fyra olika perspektiv som det går att använda sig av i tolkningen av en bibeltext, innan ungdomarna får sätta sig parvis och diskutera.

Olle Liljefors säger att hans erfarenhet är att det finns mycket att vinna på att jobba med en ledargrupp där ungdomarna är i olika åldrar. De som är på plats i kväll är mellan 16 och 18 år och Olle Liljefors är väldigt glad över den entusiasm som just gymnasisterna bidragit med till församlingen i stort.

– Med en vanlig konfirmandgrupp når vi ut till väldigt många. Men om man inte tittar på kvantitet, utan kvalitet så kan man däremot säga att vi märker att många gymnasister stannar kvar.

Vi kan se att den här lilla, lilla gruppen, som ett senapsfrö, har fått spira och blomma ut och också gett liv till församlingen.

Gymnasisternas engagemang i kyrkan har fortsatt efter konfirmationen. En av dem började i kyrkokören och flera har blivit gudstjänstvärdar. De har engagerat sig i Hedvig Eleonoras popmässor, deltagit i Olle Lilje­fors föreläsningsserie i kristen mystik, och deras entusiasm har även smittat av sig på andra ungdomar i församlingen, som också valt att bli gudstjänstvärdar.

– Vi har längtat efter någon slags föryngring. Vi har nu några av våra gudstjänstvärdar som verkligen är klippor, men vi kan se att den här lilla, lilla gruppen, som ett senapsfrö, har fått spira och blomma ut och också gett liv till församlingen, säger Olle Liljefors.

Det kommer att bli fler gymnasiekonfirmationer i Hedvig Eleonora. Men när är ännu inte bestämt. Eftersom församlingen i dag når ut till runt 70–80 procent av högstadieungdomarna i området, kommer det inte att finnas tillräcklig efterfrågan för att få ihop en grupp varje år, säger Olle Liljefors.

– Vi är en ganska konfirmandstark församling, men vi jobbar med att nå ännu fler och det naturliga är att erbjuda en andra chans. Vi har pratat om att ha det vartannat år, eller kanske vart tredje.

Olivia Bé Aben, Caralma Brunius och Wilmer Almquist är de tre gymnasiekonfirmander som bestämt sig för att bli ungdomsledare. De går alla på olika skolor, men konfirmationen – och framför allt resan till Rom – har gjort dem till en tajt grupp.

För Wilmer Almquist, 17, var det ett aktivt val att inte konfirmera sig när han var 15 år och han trodde inte att han någonsin skulle vilja göra det. Men nu sitter han med Olivia Bé Aben, 18, och Caral­ma Brunius, 17, och ska diskutera olika sätt som det går att tolka bibeltexter på.

– Jag kände mig inte redo då, jag ville inte göra det för presenternas skull. Jag sa att jag nog aldrig kommer konfirmera mig och om jag gör det ska jag göra det med hela mitt hjärta. Nu är jag glad att jag har gjort det, säger Wilmer Almquist.

För Caralma Brunius och Olivia Bé Ablen blev det heller ingen konfirmation samtidigt som klasskompisarna i högstadiet.

– Det blev bara inte av, säger Oliva Bé Aben.

– Jag ville inte göra det när alla andra gjorde det och om jag hade gjort det då hade jag inte lärt känna nya människor, säger Caralma Brunius.

Under hösten träffades gymnasieungdomarna en kväll varannan vecka och under höstlovet åkte de på en fyra dagars resa till Rom. Den goda sammanhållningen i gruppen är det som ungdomarna själva lyfter som det mest positiva med konfirmationen.

– Basically så kände vi inte varandra på tåget, men vi fick snabbt mycket stark sammanhållning i Rom, säger Wilmer Almquist.

– Det är den bästa resa jag gjort, fyller Caralma Brunius i.

Eftersom gruppen var så liten fanns det även stort utrymme för alla att ta plats och vara delaktiga, menar ungdomarna.

– Vi var så få, så när vi hade gudstjänst fick man göra väldigt mycket. Ta mycket ansvar, säger Olivia Bé Aben.  

Efter konfirmationen tackade både Wilmer Almquist och Olivia Bé Aben ja till att bli gudstjänstvärdar. Wilmer Almquist säger att det var ett lätt val att också bestämma sig för att bli ungdomsledare.

– Jag har redan jobbat som volontär i kyrkan och är gudstjänstvärd, så det kändes naturligt. Jag vill att fler ska få uppleva det vi fick, säger han.